Varför behövs Svenska matbanksnätverket?

Idag omfördelar många aktörer i Sverige mat till människor i behov. Trots detta finns det, till skillnad från många andra länder, inget nationell nätverk för matbanker i Sverige.

Genom samverkan ser vi till att lösningar delas från norr till söder – något som i sin tur leder till ett civilsamhälle enat i kampen mot matfattigdom och matsvinn.

Matsvinnsfakta

ikon_grön_handmålad_linje

Här samlar vi grundläggande, aktuell matsvinnsfakta – både nationell och internationell – samt beskriver matsvinnets väg från produktion till konsumtion.

Ikon på ett mjölkpaket, ett äpple och en banan

Vad är matsvinn?

Matsvinn är livsmedel som producerats men som av olika anledningar inte konsumeras. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan, men den absoluta majoriteten uppstår i hushållen.

Ikon Sopbil

Hur mycket slänger vi?

Varje individ i Sverige slänger i genomsnitt 35 kg ätbar mat per år. Detta resulterar i 400 000 ton matsvinn. Det är nästan lika mycket som 50 000 sopbilar!

Ikon Sopverk

Matsvinnets miljöpåverkan

Globalt sett står matsvinnet för mellan 8-10% av människans utsläpp av växthusgaser. Trots att svenska livsmedel finns att köpa i butik, kommer mer än 60% av utsläppen från importerad mat.

Potatis

2021 lämnade 17% av den odlade mängden matpotatis aldrig gården eller packeriet. Det motsvarar 75 000 000 kg potatis. Den potatisen hade räckt till att ge varje person i Sverige 37 potatisar.

Matsvinn är pengar

Svenska hushåll slänger mat för 14 miljarder kronor per år. I genomsnitt slängs mat för 1330 kronor per person och år. För en familj på 4 personer motsvarar det ca 5320 kronor per år.

Påverkar mer än flyget

Utsläppen från matsvinnet påverkar mer än flyget! Den globala påverkan av utsläppen av växthusgaser från matsvinnet motsvarar 4-5 gånger flygindustrins totala utsläpp.

Morot

Enligt Jordbruksverket slängs en tredjedel av alla morötter redan vid skörd. Det är 38 000 ton morötter som slängs varje år innan de ens når våra kök, t.ex. för att de är avbrutna eller för att de var för små eller för stora.

Biprodukter

47% av de ätliga biprodukterna från grisar och 42% från nötkreatur går till annat än livsmedelsproduktion, trots att det går att äta. Det resulterar i nästan 24 000 ton råvaror som inte hamnar på våra tallrikar.

Jordgubbar

Upp till hälften av alla jordgubbar lämnas kvar i fält efter skörd. En stor del av dessa bär hade kunnat användas om marknadsförhållandena varit mer flexibla och förädlingsmöjligheterna varit bättre.

Matsvinnets väg från produktion till konsumtion

Matsvinn förekommer i alla led av livsmedelskedjan – från jordbruk och fiske, genom förädling och tillverkning, till transport, lagring och distribution. Varje led har sina unika utmaningar och orsaker till matsvinn, men gemensamt för dem alla är att förbättringar kan göras genom samarbete, tekniska lösningar, policyutveckling och regleringar och ändrade konsumtionsvanor. Här kartlägger vi några av de mest betydande orsakerna till matsvinn i varje del av kedjan och diskuterar potentiella lösningar för att minska slöseriet med våra värdefulla resurser.

Enligt en ny rapport från Livsmedelsverket uppskattas livsmedelsförlusterna av nötkött, griskött, mjölk, vildfångad fisk och skaldjur, kvarnvete, potatis, morötter och jordgubbar till ungefär 450 000 ton per år i Sverige. De totala livsmedelsförlusterna är dock ännu större då dessa livsmedel bara står för cirka hälften av primärproduktionen.

En del av detta svinn beror på dåliga odlingsförhållanden, viltskador och angrepp som leder till skördeförluster. I utvecklingsländer bidrar logistiska utmaningar och bristande infrastruktur till ytterligare svinn. Producenternas beroende av marknaden och strikta kvalitetskrav är andra faktorer som leder till att grödor kasseras.

För jordbrukare i utvecklingsländer förvärras situationen dessutom ytterligare av ekonomiska utmaningar. När kostnaderna för skörd och distribution överstiger den potentiella inkomsten blir det omöjligt att försörja sig på jordbruket, särskilt vid en dålig skörd eller bortfall i produktionen. Dessa ekonomiska utmaningar driver inte bara på matsvinnet utan omöjliggör ett skäligt liv för jordbrukarna.

För att minska svinnet och förbättra jordbrukarnas situation finns flera lösningar, bland annat:

  • Direktförsäljning och kortare distributionskedjor: Genom att jordbrukare säljer sina produkter direkt till konsumenter kan de få bättre betalt och undvika prispress från mellanhänder.
  • Skörd- och hanteringsmetoder: Med bättre utrustning och tekniker för skördning, lagring och paketering kan mängden svinn vid och efter skörd minska.
  • Översyn av kvalitetskrav och ersättning: Genom att omvärdera kvalitetsmärkningar och höja ersättningen för grödor med vissa defekter kan vi öka statusen för dessa grödor och säkerställa att jordbrukare får en rättvis ersättning.

Genom att integrera dessa och andra lösningar och främja samarbete över hela livsmedelskedjan kan vi minska matsvinnet och samtidigt skapa ett mer rättvist och hållbart livsmedelssystem.

Enligt rapporter från Jordbruksverket gick 8% av nötköttsproduktionen och 3% av grisproduktionen förlorad under 2020. Detta motsvarar 13 000 ton nötkött och 7 000 ton griskött som aldrig nådde våra tallrikar, eller motsvarande 316 000 ton CO₂e i klimatpåverkan.

Orsakerna till svinnet är många. På gårdarna är dödligheten hos smågrisar och kalvar särskilt hög på grund av sjukdomar, olycksfall och bristande djurvälfärd. Vid slakt bidrar låg efterfrågan på vissa biprodukter samt striktare regler till att stora mängder potentiellt ätbart kött kasseras. I förädlings- och konsumentledet beror svinn på dålig hantering, spill och kvalitetsfel som vakuumförlust och färgförändringar.

Möjliga åtgärder inkluderar förbättrad djurvälfärd genom investeringar i teknik och stallbyggnader som främjar djurens hälsa och minskar dödligheten. För att minska svinnet vid slakt och förädling kan utnyttjandet av biprodukter öka genom att främja export till marknader med hög efterfrågan och utveckla innovativa produkter som tar tillvara på hela djuret. Här finns dock viktiga aspekter att ta hänsyn till i form av utsläpp från transport och frågeställningar kring vilken efterfrågan som finns på dessa nya produkter och vem som förväntas äta dem. Dessutom kan förbättrad hantering och teknik i förädlingsledet minska spill och kvalitetsfel, vilket gör att mer kött når konsumenten i gott skick.

För att dessa förändringar ska bli verklighet krävs samarbete mellan alla aktörer i livsmedelskedjan, från lantbrukare till slakterier och butikskedjor. Genom att dela kunskap och bästa praxis kan vi tillsammans utveckla lösningar som minskar matsvinnet och främjar en hållbar livsmedelsproduktion. På så sätt kan vi inte bara minska svinnet utan också skydda vår planet och förbättra livskvaliteten för både människor och djur.

Globalt produceras cirka 200 miljoner ton fisk och skaldjur varje år, genom både vildfångst och fiskodling. Trots att fisk och skaldjur är en viktig proteinkälla för miljarder människor, är en betydande del av produktionen ineffektiv. Enligt Jordbruksverket går 8 procent – cirka 4 000 ton – av den fisk som fångas för livsmedel i Sverige förlorad innan den ens lämnar primärproduktionen, med en klimatpåverkan motsvarande 8 000 ton koldioxid.

Orsakerna till svinnet varierar, men omfattar bland annat skador på fisken orsakade av sälar och fåglar, bristande efterfrågan på vissa arter och strikta regler kring vad som får användas som livsmedel. Många fiskar som fångas i svenska vatten går dessutom till foderproduktion istället för till livsmedel, ofta på grund av låg efterfrågan.

Ny forskning visar att brister i uppskattningar av fiskpopulationer ofta leder till för höga fiskekvoter. Detta ökar risken för överfiskning, vilket ytterligare bidrar till matsvinn och hotar hållbarheten i våra marina ekosystem. Att förbättra noggrannheten i dessa uppskattningar är därför avgörande för att säkerställa att fisken som fångas verkligen kan användas för mänsklig konsumtion.

För att minska svinnet inom fisket krävs flera insatser. Ökad produkt- och teknikutveckling kan minska svinnet och öka intäkterna för fiskare, särskilt småskaliga aktörer som ofta är ekonomiskt sårbara. Satsningar på att öka efterfrågan på mindre populära arter och delar av fisken som idag inte används, samt förbättrad hantering av fångsten, är också avgörande. En hållbar fiskproduktion som minskar svinn är också viktig för att stödja kustsamhällen, där småskaligt fiske utgör en livlina för lokal ekonomi och sysselsättning. Därmed kan vi inte bara minska svinnet utan också skydda våra marina ekosystem och säkra framtida matförsörjning.

Inom EU beräknas cirka 14% av allt matsvinn ske i detta led, ofta handlar det om biprodukter som inte utnyttjas eller produkter som inte uppfyller kvalitetskrav. Ett exempel är potatis, där endast 16% av de produkter som inte uppfyller standarden för klass 1 går vidare till livsmedelsförädling, trots att stora mängder av dessa potatisar kan ätas. För att minska dessa förluster krävs produktutveckling och mer effektiv användning av restprodukter. Till exempel om fler potatispackerier hade skalerier eller om förädlingen av potatisbaserade produkter som raggmunk, rösti och gratänger ökade, skulle sidoflöden bättre tas tillvara. Tyvärr går utvecklingen ibland åt fel håll och våren 2022 stängdes den mosfabrik som tidigare fanns i Sverige och som processade potatis av sämre kvalitet.

Ett annat exempel är jordgubbar, där upp till hälften av skörden lämnas kvar i fält efter avslutad skörd. En stor del av dessa bär hade kunnat användas om marknadsförhållandena varit mer flexibla och om förädlingsmöjligheterna varit bättre.

För att motverka matsvinn investerar många livsmedelsföretag i avancerad teknik och AI-lösningar som optimerar produktionslinjer och minskar svinn exempelvis genom smarta sensorer för att övervaka kvaliteten i realtid.

Men tekniska lösningar räcker inte. För att verkligen ta itu med svinnet måste vi också skapa en marknad för de produkter och restprodukter som idag går förlorade. Genom att öka efterfrågan på produkter som inte uppfyller strikta estetiska krav och förbättra kopplingen mellan de som har överskott eller restprodukter och de som kan förädla dessa, kan vi drastiskt minska förlusterna i livsmedelskedjan.

Bristande kylkedjor, ineffektiva logistiksystem och långväga transporter är några av de främsta orsakerna till att mat förstörs innan den når konsumenterna. Enligt Europeiska kommissionen kan matsvinn i leverans- och konsumtionsledet uppgå till så mycket som 10 % av den totala mängden mat som finns tillgänglig för konsumenter.

Transporternas klimatpåverkan är också betydande, särskilt för importerade varor. Medan sjötransporter har lägre utsläpp, har lastbil något högre och flyg högst växthusgasutsläpp. Dessutom bidrar kyltransporter ofta till högre växthusgasutsläpp då läckage av kylmedia påtagligt ökar utsläppen, framförallt vid långväga transporter. För vegetabiliska produkter är transporternas påverkan särskilt påtaglig jämfört med animaliska produkter, vilket gör effektiv logistik och lagring ännu viktigare för att minska klimatpåverkan. Genom att optimera användningen av lastutrymmet och förbättra kombinationen av olika transportmetoder – där vägtransport kombineras med järnväg eller sjöfart – kan vi betydligt minska både matsvinn och klimatpåverkan. Effektiviseringar inom dessa områden hjälper inte bara till att hålla maten färsk längre, utan bidrar också till lägre utsläpp och en mer hållbar livsmedelskedja.

Flera europeiska länder, inklusive Sverige, har investerat i förbättrad kylteknik och logistiksystem för att motverka både matsvinn och klimatpåverkan. Realtidsövervakning av transporter och ökat samarbete mellan producenter och logistikföretag har visat sig vara effektiva åtgärder. Genom att optimera distributionskedjorna kan livsmedel transporteras och lagras under bättre förhållanden, vilket bidrar till att hålla maten färsk längre. Nya tekniker, såsom fossilfria växthus, har också bidragit till att minska klimatpåverkan, vilket är ett viktigt steg mot mer hållbara livsmedelskedjor.

Matsvinn i detaljhandeln är ofta resultatet av överlager, felaktig hantering och föråldrade försäljningsstrategier. I Sverige och resten av Europa bidrar korta bäst före-datum och konsumenternas preferens för färska produkter till att stora mängder mat kastas. Enligt Eurostat gick 7%, eller 5 miljoner ton mat, förlorad i handelsledet 2021.

Detaljhandeln står inför komplexa utmaningar där matsvinnet påverkas av allt från ineffektiva logistiksystem till oförutsägbar efterfrågan. Rådande normer kring utbud av varor från olika märken ställer krav på att butikerna lagerhåller större volymer än nödvändigt. Samtidigt kan en regnig midsommar göra att mängder av kött som köps in inte säljs då färre personer grillar.

Ett annat stort problem är varor som närmar sig utgångsdatum. En studie av EU-kommissionen visar att missförstånd kring datumetiketter som ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag” bidrar till svinn, som kan minska med upp till 10% med bättre förståelse och märkning.

Samtidigt ser vi att bäst före-datumen i Sverige är kortare än i våra grannländer. Genom att sänka temperaturen i kylkedjan till +4 grader skulle bäst före-datumet kunna förlängas. För vissa varor kan det handla om några extra dagar, för andra varor flera veckor.

Flera detaljhandelskedjor i Europa har börjat implementera förändringar för att minska matsvinnet. En metod är att använda dynamisk prissättning, där varor nära utgångsdatum säljs till lägre priser. Samtidigt har digitala verktyg för att bättre matcha utbud och efterfrågan, blivit allt vanligare. Så även system som övervakar livsmedlens färskhet och kan ge realtidsdata längs hela distributionskedjan.

Det är tydligt att tekniska lösningar, tillsammans med sänkt temperatur i kylkedjan, är viktiga åtgärder för att minska svinnet. Samtidigt krävs en systemövergripande förändring av synen på vilket utbud som behöver finnas i butikerna för att minska inköpen av överskott som sen blir till svinn.

I Sverige slänger hushållen årligen mat till ett värde av cirka 14 miljarder kronor – mat som egentligen borde ha ätits. Varje person slänger i genomsnitt mat för 1 330 kronor per år, varav 833 kronor hamnar i sopkorgen och 497 kronor i vasken. För en familj på fyra personer uppgår kostnaden till cirka 5 300 kronor per år, vilket motsvarar 140 måltider per person.

Matsvinn är en betydande klimatfråga, då produktionen, transporten och bearbetningen av mat som aldrig blir uppäten resulterar i onödiga utsläpp av växthusgaser. Livsmedelsavfall beräknas orsaka cirka 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år i Sverige. Att minska matsvinnet kan därför spela en avgörande roll för att nå våra klimatmål – samtidigt som det ger positiva effekter för plånboken

Färskvaror som frukt, grönsaker och bröd står för den största delen av matsvinnet. Även dyrare färskvaror med större klimatavtryck, som kött och fisk, slängs helt i onödan. Men det finns flera enkla åtgärder som kan göra stor skillnad. Att planera dina inköp noggrant och använda det du redan har hemma innan du handlar nytt är ett viktigt steg. Att förvara maten på rätt sätt, och använda frysen mer kan minska svinnet markant.

En stor del av matsvinnet är dessutom kopplat till okunskap om hur mat bäst förvaras och feltolkningar av datummärkningar. Många slänger mat som fortfarande är ätbar i tron att ”bäst före” betyder att maten är oätlig efter datumet. Våga lita på dina sinnen istället för att bara stirra på datummärkningen. Ett enkelt lukt- och smaktest kan avgöra om maten fortfarande är bra att äta.

Genom att minska mängden mat som går förlorad i hemmen kan vi spara pengar, minska vår klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar framtid.

Matsvinn är ett komplext problem som kräver ett systematiskt och integrerat angreppssätt. Forskning visar att enskilda åtgärder sällan räcker för att åstadkomma betydande förändringar. Av över 1 500 klimatpolicyer som implementerats i olika länder mellan 1998 och 2022 var det endast ett fåtal som verkligen ledde till minskade utsläpp. Likaså behövs inom matsvinn en kombination av åtgärder – och samarbete mellan flera aktörer – för att uppnå långsiktiga och hållbara resultat.

EU har infört flera initiativ och regleringar för att främja hållbar hantering av mat, såsom EU:s avfallshierarki som prioriterar förebyggande av avfall och återvinning framför deponi. I Sverige har vi sett nationella strategier såsom ekonomiska incitament för företag att minska sitt svinn genom förbättrad produktion och distribution. Precis som forskningen om klimatpolitik visar, är kombinationer av åtgärder mest effektiva. Genom att kombinera subventioner, regleringar, prissättningsinstrument och tekniska innovationer kan vi skapa större genomslag.

Informationskampanjer ökar medvetenheten och förändrar beteenden, men mer behövs – samarbete mellan regeringar, företag, civilsamhället och ideella organisationer är avgörande. Exempelvis har forskning visat att branschspecifika åtgärder inom industrin och energisektorn har varit särskilt framgångsrika när de kombineras med regleringar och ekonomiska incitament. Innovativa lösningar, som digitala plattformar för att dela överskottsmat eller förbättrade logistiksystem, är exempel på hur samarbete kan leda till konkreta resultat inom matsvinnsfrågan.

För att nå långsiktiga framgångar måste vi fortsätta utveckla och implementera effektiva policyer samtidigt som vi främjar samarbete över gränser och sektorer. Det handlar om att kombinera flera strategier, för endast genom en gemensam och mångfacetterad insats kan vi på allvar minska matsvinnet och skapa ett mer hållbart livsmedelssystem.

Matsvinnsspaning

Varje månad delar Louise Ungerth, ledamot i Ätbarts styrelse, en matsvinnsspaning på sin hemsida.

Hårdare tag önskas av forskare, Matsvinnstips i juletid, Vinnare av Änglamarkspriset, Ozempic ökar svinnet och GOD JUL!

Öka tempot och hårdare tag! På frivillig väg kommer de nordiska länderna att aldrig nå FNs mål om minskat matsvinn till år 2030.Det slås fast i rapporten ”Breaking barriers” beställd av Nordiska Ministerrådet. – Det handlar om allt från att implementera kraftfulla politiska verktyg för att minska svinn, till att stärka det nordiska samarbetet och sätta tydligare krav på datadelning samt bedömning och rapportering av matsvinn, säger Helén Williams, Karlstad universitet. Ord och inga visor alltså från författarna som går hårt åt handeln och politikerna. Läs om rapporten på DN debatt.

Föreningen Ätbart fick Coops Änglamarkspris 2024 om 250 000 kronor. Så väl värda! Ur motiveringen ”Med årets vinnare av Änglamarkspriset ser vi en drivkraft hos unga entreprenörer som samlar och engagerar eldsjälar som tillsammans löser en av världens största hållbarhetsutmaningar.” (Bild: Grundarna av Ätbart Gabriel Birgersson och Mickaël Gayet samt Coops hållbarhetschef Mattis Bergquist.)

Juletid! Det vankas julbord- och julsvinn…. Här kommer några tips så att all mat att hamna i magarna.

  1. Först ut förstås är Konsumentföreningen Stockholms portionsguide till julbordet. Helt ovärderlig hjälp för att räkna ut hur mycket mat som ska stå på julbordet.
  2. Ätbarts julkalender på Insta. Öppna luckorna och få goda råd!
  3. Blir det mat över? Allt om Mats Cecilia Lundin tipsar om hur länge rester håller god kvalitet. Tycker själv hon är lite för snål med antal dagar. Titta, lukta, smaka på maten innan du slänger. Och håll kallt + 2- 4 grader. Det är temperaturen i kylskåpet som avgör hur länge maten håller sig fräsch och att den inte får stå alldeles för länge i rumstemperatur.
  4. Matsmarts skafferiguide är bra att ha till hands året runt, när du undrar om du kan äta något i skafferiet när bäst före-datum är passerad.

Folk som äter diabetes- och bantingsmedicinen Ozempic och liknande slänger mer mat. Det visar en studie från Ohio State University. Kanske inte så konstigt. En biverkning är illamående och hungern minskar men även ändrade matvanor. – Upplys patienterna om att det finns risk för mer matsvinn så kanske att de tänker efter innan de handlar mat och dessutom får de lägre matkostnader säger Brian Roe vid Ohio State. 6 procent av den vuxna befolkningen i USA äter GP1- antagonister som Ozempic, Wegovy m fl.

Så roligt! Najla Abdellatif Vallander är med på Forbes lista på de 30 mest inflytelserika unga personerna i sociala medier. Najla har en svensk mamma och palestinsk pappa, bor i Göteborg och har grundat Zero Waste Palestine. Organisationen har 159 000 följare på Instagram och arbetar för minskat matsvinn och hållbar utveckling i arabvärlden. Grattis! Läs mer om Najlas arbete här och här.

UNDPs Food Waste Index Report 2024 har presenterats. Förutom att diskuterar metoder att mäta svinn i olika länder finns här ett kapitel om effektiva åtgärder för att minska matsvinnet globalt med fokus på offentligt-privat partnerskap. Läs ReFEDs utdrag ur rapporten här.

Världens största miljöpris ”Food Planet Prize” om 2 miljoner USD, instiftat av grundaren av Max Hamburgare, Curt Bergfors, har presenterat sin mycket intressanta ”long list” på presumtiva pristagare 2025. Här är några som på olika sätt arbetar mot matsvinn: Aquatic Foods: Post-harvest losses and food waste reduction in Zambia, Leanpath (USA, UK, China), OneFarm Share (South Africa) och Pride on our Plates (China).

En grupp inom IDG, England, har gått samman och format ”Alliance Food Sourcing”. Syftet är att arbeta tillsammans med livsmedelskedjor, tillverkare, grossister med fler för att identifiera källor och spåra överskottsmat som kan doneras till välgörenhetsorganisationer. 4,5 miljoner ton mat går till spillo i Storbritannien. Inte ett ord sägs om att försöka arbeta för att förebygga att mat överhuvud taget produceras som sedan inte säljs. Fattigdomen är utbredd i England så bra att maten i alla fall äts upp i stället för slängas. Men ändå.

Till sist. Kloka ord från Nika Moehini, delegat på COP29 i Azerbajian om mathållningen på mötet. – The food served at hashtag#COP29 is a disheartening reminder of the state of sustainable food in the mainstream world. Läs mer här.

God Jul med önskan om ett mycket, mycket bättre år 2025.

Miljonerna haglar, näringsrikt mjöl av restströmmar från industrin, swisha ett ingefärashot, två konsumentundersökningar och lite till.

53 miljoner kronor till nio forskningsprojekt om matsvinn! Det anslår Formas de närmaste tre åren. Inte illa. Utlysningen kallas för ”I magen och inte i soptunnan- åtgärder för att minska matsvinnet” och vänder sig främst till förädlings och konsumentledet. Läs om projekten här.

Har du inte redan gjort det så glöm inte att titta på AGFO Transformation ”Hur gör vi business av cirkularitet och restströmmar?”.

Och på tal om restströmmar tycker jag det här var coolt. Läs om hur GTF-Technologies på ett resurssnålt sätt lyckas ta mala ner restströmmar av livsmedel till ett mjöl med bibehållet näringsvärde. Läs om körsbärsodlarna som minskade sitt svinn med 81 procent, ökade omsättning med 17 procent och tog fram tre nya produkter som ökade försäljningen med 7 procent. Och här en bra sammanfattning om matsvinn, ”Taming the trash monster”.

Lång artikel i The Guardian om hur Danmark har lyckats minska matsvinnet rejält.

Lätt att tappa modet i denna dystra tid. Men då kan man följa Truls på företaget Rscued och återfå lite inspiration. Nu har han och vänner räddat 2 ton blåbär, gjort en blåbär/äppeldricka och tappat upp på en jäkligt snygg box. Heja! Sen räddar han två ton ingefära och uppmanar oss att swisha ett ingefärashot till en sjukling. Eller vad sägs om att konvertera massa jordgubbar till öl i samarbete med Carlsberg. Blir glad.

Beteendelabbet hjälper Helsingsborgs kommun med projektet ”En svinnsmart skola”. Tallrikssvinnet under en vecka visualiseras med hjälp av pizzakartonger. Bra idé! Kolla här!

”Frysta tillgångar!” Det heter en rapport från Findus om en ny konsumentundersökning samt tips om hur man kan minska svinnet med hjälp av frysen och frysta livsmedel – så klart! Ungdomar mellan 18 – 29 år slänger mest mat och var tionde slänger mat på bäst före- datum. Själv misstänker jag att de är ännu fler. Hela 17 procent tror att fryst mat är mindre hälsosam, trots att det snarare är tvärt om. Läs mer här.

Stoppa morotssvinnet! Generation Waste ger tips och fakta.

Häftigt! ICA Maxi Västervik har sålt 34 700 varor med kort datum för över 1 miljon kronor med hjälp av Deligates verktyg och Ät-snart stationer. Frågan är om de också har kunnat minska inköpen så att färre livsmedel riskerar att hamna i skåpen? Det vore ju bingo!

Om konsumenter ser initiativ i butiker som syftar till att minska svinnet- leder det också till att de minskar sitt eget svinn i hemmet? Till exempel om de möter varor med kort datum som säljs till rabatterat pris. Det ska en grupp forskare tillsammans med Coop ta reda på. Projektet håller på i tre år och finansieras av Formas. Läs mer här.

Ännu en undersökning. 11 procent av den inhandlade maten per vecka slängs – och det är unga vuxna som slänger mest – dubbelt så mycket som genomsnittssvensken. Det visar en undersökning av Hello Fresh/YouGov som har frågat svenskar om hur mycket mat de slänger och vad, inför Internationella matsvinnsdagen 29 september.

Hur ser det ut i de kommunala måltidsverksamheterna? Vilket måltidsstöd erbjuds äldre med hemtjänst? Hur mycket mat äts upp eller slängs? Hur många skolor serverar frukost? För tredje gången gör Livsmedelsverket en nationell uppföljning för att se hur offentlig måltidsverksamhet utvecklas. Läs hela pressmeddelandet här.

Fjorton miljarder kronor! Så mycket pengar går rakt ner i slaskhink och avlopp från Sveriges hushåll. I genomsnitt slänger vi mat för 1330 kronor per person och år. Det har Livsmedelsverket räknat ut och stort tack för det. Vi har inte haft någon solid grund att stå på när det gäller hushållens kostnader för matsvinn. Nu har vi det.  ( Ja, jag vet, bilden ovan är AI genererad, av mig… ett första försök 🙂

Föreningen Ätbart som arbetar mot matsvinn och matfattigdom har publicerat en efterlängtad rapport ”Från jord till soptunna – EU:s arbete med att minska matsvinn 2019-2024”. En lathund för oss som inte hänger med i alla svängar.

Bravo Årets Ekokock som går av stapeln 10 oktober! Tävlingen som arrangeras av Ekomatcentrum i samarbete med bland andra Generation Waste vill:

• Främja användningen av lokala, ekologiska och säsongsbetonade råvaror.

• Minimera matsvinn och uppmuntra kreativa lösningar för matlagningens biprodukter (avfallshantering).

• Inspirera till energieffektiva och vattenbesparande matlagningstekniker.

• Stödja en hållbar utveckling inom gastronomi med fokus på miljövänliga metoder.

Svartpeppar från 1920 vann Matsmarts tävling om äldsta kryddan. 100 år på nacken och pepparn hade knappast tappat i smak. Det är ett talande exempel på att många livsmedel ofta har löjligt korta bäst före-datum. Matsmart har tagit fram en ”Skafferiguide” som visar hur länge livsmedlen egentligen håller. Läs den!

”Lassa lagom” och ”Luncha lugnt ”. Det är Nyköpings kommuns budskap för att fira Internationella matsvinnsdagen 29 september och samtidigt minska tallrikssvinnet bland högstadie- och gymnasieelever. Flera kommuner satsar. Läs här.

K-märkt räddar engångsförpackningar från att slängas och använder Klang Markets 211 000 stycken överblivna förpackningar ( felbeställning eller vad?) i stället för att köpa egna. BRA!

”Redd resterne!” Ett lite småkäckt svinntips av norska TORO som bland annat tillverkar soppor och såser: Ta alla rester du har i kylskåpet och toppa upp med en passande produkt från TORO är budskapet. Läs här.

Upcycled foods, livsmedel som tillverkats av restströmmar från industrin, ökar starkt enligt en fullmatad artikel i Food Technology Magazine. Största kategorierna är bageri och djurfoder, följt av snacks och drycker.

”Nexus of Food Waste: Unravelling the links between impacts, projections and emissions”. En forskningsrapport av forskare vid universitet i Hongkong och Melbourne som inte bara tar upp klimat och miljö utan även matsvinnets etiska och socioekonomiska dimensioner och inverkan på fattigdom och social ojämlikhet.

Ytterligare forskning, nu från University of California, San Diego: Dynamic Pricing and Organic Waste Bans: A Study of Grocery Retailers’ Incentives to Reduce Food Waste. Forskaren har jämfört hur butikens matsvinn och ekonomi påverkas genom dynamisk prissättning (reducering av pris nära bäst före- datum) kontra lagstiftning mot att slänga organiskt material. Dynamisk prissättning vinner stort i denna rapport.

Nästan 50 procent av Kenyas färskvaror går till spillo efter skörd. TechPalate Inside redogör för kända och mindre kända metoder att förlänga kvalitén och hållbarheten på livsmedel samt tipsar om företag som ägnar sig åt nya eller ganska nya tekniker.

Inget nytt, med tål att upprepas. Allmanhall har petat ner några tips till restaurangbranschen för hur de minskar sitt matsvinn. Har de glömt något viktigt?

Har du en bra idé när det gäller mat/livsmedel? Beredd att pitcha den? Då har du chans att vinna 10 000 brittiska pund. Och äran, förstås. Men du får snabba dig. Lämna in ditt bidrag till Future of Food ”A competition for food entrepreneurs shaping tomorrows future”. Tiden går ut 26 september.

Avslutar med tänkvärd ilska från Matt Homewood.

”The Move to minus 15 Coalition”. Det kallas ett initiativ av livsmedelsaktörer i Storbritannien (UK) som syftar till att hålla minus 15 grader i hela fryskedjan för livsmedel, i stället för minus 18 grader. En temperatur som blev standard för 100 års sedan. Hela livsmedelskedjan måste vara med, containertrafiken, industri, transport, lager, handel och vidare, antar jag, till hushållens frysar. Att öka frystemperaturen med tre grader uppges kunna spara 17,7 miljoner ton Co2 ekv, 25 terrawattimmar energi, motsvarande drygt 8 procent av UKs årliga energikonsumtion, och minst 5 procent av kostnaderna i livsmedelskedjan. Detta utan att nämnvärt påverka livsmedelssäkerhet, smak, kvalitet eller näringsvärde. Läs mer här.

Kommentar: Detta ska inte tas som intäkt för att inte minska temperaturen i kylkedjan från + 8 till 4 eller 5 grader, något som jag har tjat om i evigheter. Då skulle nämligen bäst före- datum kunna förlängas med många dagar och mindre mat slängas.

Av 22 granskade foodtechbolag är det endast sex som går med vinst visar en granskning av Christian von Essen enligt tidningen Livsmedel i Fokus. Av dessa har två matsvinnsanknytning. Dels Mealmakers Sweden med en digital marknadsplats som säljer överskottsmat till företag inom food-service. Grattis till dem! Dels Malmöföretaget Simply No Waste med drycken Kado som mixar avokadokärnor med citron, äpple och ingefära eller te. Mealmakers har för övrigt just tecknat kontrakt med Karlstad kommun.

Godiskedjan Hemmakväll vill rädda godis från att slängas och har inlett ett samarbete med To Good to Go, Läs här.

På Linkedin skriver Daniel Bergkvist, Deligate, ”De senaste dagarna har det sålts (räddats) kort-datum-mat för över 2.8 miljoner i landets Ät Snart-stationer. På topplistan över räddade varor finns som vanligt vispgrädde och mozzarella. Kanske behöver vi inte 10-14 olika sorters grädde på hyllan? Eller 6-8 olika sorters mozzarella?”. Bra och avgörande frågor. Mycket värt att nämna är att Deligate har tecknat kontrakt med franska livsmedelsjätten Carrefour. Läs här och här.

EU sätter press på handeln att minska matsvinnet. Matsvinn är ett oroande och snabbt växande fenomen som allvarligt hotar planetens gränser skriver Institute for European Environmental Policy. Matsvinnet står för 8 procent av växthusgaserna, i paritet med utsläppen från vägtransporter. Läs ”Adressing food waste in the retail sector” och hela briefen här. En bra rekapitulering av vad som har gjorts och är på gång i EU för oss med dåligt minne.

OBS! Den 25 september, om en månad, går tiden ut för att söka EU-medel om totalt 4 miljoner euro (!) för att minska matsvinnet. Det kan handla om åtgärder för att förändra beteenden, utbildning, träning, riktlinjer och implementering för att förebygga matsvinn, övervakning och kampanjer för att öka medvetenhet, kommunikationsmaterial samt utveckling av nya affärsmodeller.

Nu drar UKs matsvinnsvecka igång, Food Waste Action Week. Tesco bidrar till kampanjen ”Choose what you’ll use” för att mer frukt och grönt ska säljas i lösvikt i stället för förpackat. Det vill säga att man ska kunna köpa precis så mycket frukt och grönsaker man vill och tänker äta. Mer lösviktsförsäljning kommer att minska svinnet med 60 000 ton menar Wrap och Tesco. De flesta frukt och grönsaker säljs förpackade i UK, inte som i Sverige där lösvikt dominerar.

Att minska matsvinnet ligger i topp när svenskarna listar åtgärder man vill göra för klimatet. Det visar en ny undersökning av PwC/Kantar Media. 54 procent vill minska sitt matsvinn, följt av 46 procent som vill minska inköp av kläder, möbler och hemelektronik. 66 procent tycker att näringslivet ska ta ett större ansvar för klimatet.

Indien tillhör värstingarna när det gäller matsvinn. 15 procent av frukt och grönsaker går till exempel till spillo efter skörd. En orsak är usla lagringsförhållanden. Indien är världens största producent av bananer. 20 procent av bananerna går förlorade och mer kommer det att bli i och med extremvädret som Indien har drabbats av. Finns det någon lösning? Läs Bloombergs artikel ”Rotten bananas…”.

Har du någon urgammal kryddburk i skafferiet? Företaget Matsmart vill att du i så fall skickar in den till dem före 11 augusti så är du med i tävlingen om Sveriges äldsta kryddburk. Matsmart vill sätta ljus på att maten håller mycket, mycket längre än bäst före- datum, om den förvaras rätt. Läs mer här.

Ny teknik för lagring av livsmedel är på G. Logistikkostnader och matsvinnet i restauranger kommer att minska. Läs om startupbolaget Prism’s teknik för att förlänga hållbarheten på livsmedel.

Från mitten av juli och ett halvår framåt kommer åtta Coop-butiker att testa en scanner som avgör mognadsgraden på avokado. Tekniken, som ska minska det stora svinnet av avokado, har det nederländska bolaget One Third tagit fram.

Inom tre år kommer 90 procent av den mat vi äter beröras av AI på ett eller annat sätt. Intresserad? Läs artikeln ”AI is touching your food” i Fortune.

K-märkt har tagit hand om 700 havskräftor som förlorat svansen! Heja!

Värt att uppmärksamma: WWF och livsmedelskedjan Lidl har slutit avtal om ett femårigt partnerskap för att öka kedjans fokus på hållbarhet. Bland annat att bevara och främja biologisk mångfald, ansvarsfulla inköp och minska och förebygga matsvinn.

IFT Sustainable Food System presenterar en lista på nyheter när det gäller att göra ny mat av överbliven mat, så kallad #upcycledfood.

Uppseendeväckande rapporter – Update matsvinn juni 2024

Knaprig frukostflinga, uppseendeväckande rapporter, ny svinnutbildning, techinnovationer med mera.

”Knaprig” är namnet på en ny proteinrik frukostflinga, gjord på potatisprotein. God och riktigt knaprig kan jag intyga efter att ha träffat på den på Kistamässans ”Framtidens mat” härförleden. Flingan ligger rätt i tiden. Protein lider vi ingen brist på generellt, förutom vissa äldre personer, men folk som tränar och bantar söker proteinrika livsmedel. Potatisproteinet är ju dessutom växtbaserat och proteinet som kommer från stärkelseindustrin uppgraderas nu från djurfoder till människoföda vilket minskar svinnet. Ska bli spännande att följa.

Nu är Stadsmissionens handbok ”Handbok för donationer av livsmedel nr 2” klar. Syftet är att underlätta för de drygt 250 matbankerna som finns i landet att på ett säkert och effektivt ta emot överskottsmat, d v s livsmedel som det producerats för mycket av och inte blivit sålt. Här beskrivs vad som ska vara på plats för att matbankernas samarbete med aktörer i producent-, grossist-och leverantörsledet ska gå smidigt och motsvara livsmedelsbranschens behov och önskemål.

Kostnadseffektiva åtgärder för att minska det globala matsvinnet skulle kunna reducera utsläppen motsvarande ett halvt gigaton Co2 ekv per år till år 2030. Det och mycket annat lärorikt och intressant kan man läsa i rapporten ”Recipe for a Livable Planet” av World Bank Group. Ett gigaton = 1000 miljarder ton.

Ännu en matsvinnsrapport, se citat ovan. Denna gång från The Consumer Goods Forum ”Driving the Emissions down and profit up by reducing Food Waste”. Trots de enorma negativa effekterna av matsvinn misslyckas ansträngningarna att minska svinnet eftersom den verkliga ekonomiska kostnaderna är väsentligt undervärderade menar författarna. Rapporten uppskattar att kostnaden för matsvinn beräknas vara 25 – 50 % högre än tidigare beräkningar.

USAs Vita huset har lanserat en omfattande strategi för att minska matsvinn, förluster och recirkulera organiskt material. New York Times har skrivit en bra sammanfattning.

Undersökningsföretaget Nordic Viewpoint har presenterat en ny konsumentundersökning och bland annat ställt frågor om matsvinn. 40 procent kan tänka sig att slänga kyckling, som ju har sista förbrukningsdag, när datumet har gått ut utan titta, lukta och smakar på produkter. Det innebär att 60 procent kan tänka sig att äta den. Närmare 20 procent kastar mejeriprodukter när bäst före datum har gått ut utan att titta, lukta och smaka först.

Milstolpe för Mealmakers! Nu har totalt över 500 ton mat ”räddats” genom att Mealmakers digitalt matchar livsmedelsaktörer, grossister och industri med privat och offentlig sektor och ser till att livsmedel som annars hade blivit matsvinn hittar intresserade köpare. Grattis!

En rykande färsk utbildning i ”Livsmedelshygien för minskat matsvinn” lanseras av Generation Waste.

Avokadokärnor går ju ofta till spillo, eller blir i bästa fall biobränsle. Vad sägs om en dryck med avokadokärnextrakt som ingrediens? KADO heter drycken och är framtagen av startupföretaget Simply No Waste i Malmö. Ingredienser: Avokadofröextrakt 71% (vattenbaserad) , citronsaft 10%, äpple koncentrat, ingefära 6%, äppelmust.

Sugen på att åka till Grekland i september? Då kan du åka till konferensen Retaste foodwaste- rethink food resources, losses and waste och bland andra lyssna till vår svenska matsvinnsforskare, Mattias Eriksson, SLU.

27 procent mindre matsvinn. Det har ICA Maxi Botkyrka lyckats åstadkomma i maj jämfört med maj förra året. Mycket pengar och miljö sparas genom samarbetet mellan butiken och Recollab som hjälper livsmedelsföretag att minska sitt matsvinn. Bravo!

Här hittar du en lång lista på tech innovationer som minskar matsvinnet, sammanställd av Keith Andersson, Decarbonize.

Avslutar med tänkvärda ord av Andreas Jakobsson ”Dumpstringslyx”. ”Jag får ofta frågor om hur ofta jag har blivit matförgiftad av dumpstrad mat. Efter snart elva år av regelbundet dumpstrande är svaret fortfarande noll gånger. Trots att jag genom åren ätit allt från omfrysta räkor som legat varmt, mejerivaror två år efter bäst före-datumet, såser, ost och torrvaror över fem år efter datumet och så vidare” Läs hela inlägget här.

Matbanker varken löser matfattigdomen eller matsvinnet. Men de behövs. Det är kontentan av ”Matbanksrapporten #1 – av vilka och hur omfördelas överskottsmat i Sverige” som Föreningen Ätbart har tagit fram med stöd av Postkodslotteriet och som presenterades vid en konferens i april. Cirka 9 500 ton mat per år omfördelas genom donationer av minst 220 matbanker i Sverige. ”Rapporten belyser de problemområden som uppstår i skärningen mellan civilsamhällets och offentlighetens ansvar för människor i utsatthet, samt i skärningen mellan livsmedelsföretagens och civilsamhällets intresse för matsvinnsfrågan”. Mycket intressant och lärorik rapport. Läs!

– Varje år får vi till exempel 100 ton stammar av blomkål och broccoli som vi gör ris av och lika mycket tomatkanter blir salsa till våra (Picadelis) sallader. Det säger mathållbarhetchefen Krister Sunér vid företaget Greenfoods. Med hjälp av AI optimeras ordrar och matsvinnet kan minimeras. – Men för oss hade det varit billigare att kompostera eller låta matsvinnet bli biobränsle. Det är dyrt att göra bra, konstaterar Kristoffer Sunér. Läs mer och lyssna till SVTs reportage.

Mer AI. Ta en bild på dina matrester! Så föreslår Compass Groups läckra recept och nya måltider med mat du redan har i kylskåpet. Coolt. Testat här!

Skriver detta på en tågresa. Just nu närmar vi oss slutdestinationen Göteborg. Då annonserar Bistron att de säljer wraps och smörgåsar till halva priset. Smart för oss resenärer, smart för att matsvinnet minskar. Heja SJ, för en gång skull…

LRF Ventures har gått in med kapital i det svenska företaget Saveggy som har tagit fram en biobaserad tunn film av raps och havre som skyddar gurka mot uttorkning, i stället för plasten som används nu.

WoW! Är du britt och har en idé som minskar matsvinnet kan du få 60 000 brittiska pund, närmare 800 000 SEK för att utveckla den under ett år. Hubbub, en ideell välgörenhetsorganisation med miljön i fokus har öppnat en ”Eat it Up Fund” som premierar sex personer eller organisationer som har bra idéer för att minska slöseriet. Läs mer här.

Det genmodifierat äpple Arctic Gala minskar matsvinnet. Genom att stänga av äpplets egen PPO (?) brunfärgas inte äpplet om det får en stöt eller när det skivas. Hållbarheten på skivade äpplen förlängs med 28 dagar. Det minskar svinnet och gynnar såväl livsmedelsindustrin, butikerna och hushållen enligt OSF, Oganagan Speciality Fruits. Nu har såväl Canadas som USAs myndigheter godkänt äpplet som har flera GMO-föregångare. Läs mer på Arctic Apples.

Irländare slänger tydligen massa frukostmat. Stop Food Waste Irland kampanjar och ger mängder av tips för att få dem att sluta med det. Läs här.

Enorma mängder fisk, ca 40 procent, går till spillo globalt, både i produktionen och som utkast. Läs ”Investigating Global Aquatic Food Loss and Waste” av Friends of Ocean Action, World Resources Instiute med flera.

282 miljoner människor i 59 länder led av akut hunger 2023, en ökning med 24 miljoner från föregående år. Det visar FNs rapport ”Global Report on Food Crises”. De främsta orsakerna är 1. Konflikter 2. Extrema väderhändelser 3. Ekonomiska störningar/chocker. Hittills under 2024 har ytterligare 1,3 miljoner svältande människor tillkommit, i Gaza och Sudan. Så fruktansvärt deppigt.

Sex gånger mer avfall i industrin, Sverige missar matsvinnsmål med råge och livsmedelsgiganter ropar på lagstiftning,

En riktig skräll. Livsmedelsavfallet (ätbart och oätbart avfall) från industrin visar sig vara sex gånger större än tidigare beräkningar. Det visar Naturvårdsverkets senaste rapport ”Livsmedelsavfall i Sverige 2022”. Därmed sjunker konsumenternas andel av kakan rejält. Hushållen har ju tidigare pekats ut som de största bovarna när det gäller matsvinn. Vid undersökningarna 2020 och 2021 stod hushållen för hela två tredjedelar av det uppmätta livsmedelsavfallet, men med de nya siffrorna blir det knappt hälften och det minskar kontinuerligt även i kilo räknat. Men viktigt att påpeka är att avfallet beräknas med en ny metod. Till exempel ska fjädrar och hud ingå i industrins avfall, vilket inte alltid har skett tidigare. Totalt livsmedelsavfall i Sverige är 1,4 miljoner ton. Kommentarer på det:

19 % av all mat som produceras i världen går till spillo. 60 procent i hushållen, 12 procent i butiksledet och 28 procent i food service och restaurang. Det visar FN-organet UNDPs nya rapport ”Food Waste Index Report – Think Eat Save”. Till detta ska läggas ytterligare 13 % av livsmedlen som förloras eller svinnas efter skörden, genom livsmedelskedjan och fram till butiksledet. Förluster och svinn genererar 8 – 10 procent av de globala växthusgaserna, fem gånger mer än flyget. Här är en sammanfattning av rapporten samt en artikel i AP med kommentarer. Se också artikel i The Guardian.

Kanske lite sent men ladda ner och spara till nästa år. Konsumentföreningen Stockholms utmärkta portionsguide för påskbordet. Så att du inte köper och lagar för mycket!

Krav på snabb lagstiftning. Storbritanniens livsmedelsgiganter som Tesco, Aldi, Lidl, Sainsbury, Danone och Nestlé och ytterligare ett tjugotal företag har i ett gemensamt öppet brev till miljöminister Steve Barclay krävt ett snabbt agerande för att få tillstånd ett obligatorium för livsmedelsföretag att redovisa matsvinn. Läs en klargörande artikel i Food Ingrediens First.

I dag används 15 procent av oliverna till att göra olivolja, resten blir avfall. Problemet är att avfallet oxiderar snabbt. Nu har ett israeliskt företag efter åratal av forskning kommit på en lösning och 100 % av oliverna, kärnorna, fruktköttet och presssaften kan tas tillvara. Läs mer här.

Flera verktyg i verktygslådan. Zero Food Waste Coalition har tagit fram en verktygslåda för att inspirera, hjälpa och stötta alla aktörer som vill minska matsvinnet. Här finns handfasta råd att ta del av liksom aktuell lagstiftning. Exempelvis om ansvar, skattelättnader och vägledning vid donationer, regler för datummärkning, om bioavfall och kompostering m m.

Så tacklar Rio de Janeiro det enorma matsvinnet. Läs om Favela Organica och Regina Tchellys outtröttliga arbete för att minska hungern bland fattigt folk i favelorna.

Matt Homewood, Food Waste Campaigner, är på krigsstigen igen och rasar mot de stora livsmedelskedjornas oligopol som driver upp priset på frukt och grönt, EUs jordbrukspolitik och det sjuka matsystemet.

Sopföretag engagerar sig. Central Waste, ”Liverpool’s friendliest, family-run commercial waste collection company” har lanserat sju strategier för att minska restaurangernas matsvinn. Bland annat att få alla att förstå att matsvinn både handlar om pengar och miljö och att portionsstorlekar är nyckeln. Som nummer sju kommer att ta kontakt med Central Waste för utbildning av personal.

Som avslutning läs Kathrine Hayhoe, professor vid Texas Tech, inlägg med ”Good News, Bad News and What you can do”.

Mängder av mat går till spillo, handbok om donationer, Tesco i rejäl matsvinnsskandal, Kung Charles engagerar sig och om grönsakspulver av överbliven mat.

450 000 ton livsmedelsråvaror går till spillo i jordbruket och blir inte mat, enligt en färsk rapport ”Slutrapport om förluster av livsmedel” sammanställd av matsvinnsmyndigheterna Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Och den enorma mängden är inte ens hälften av vad som egentligen går till spillo som livsmedel eftersom studien bara omfattar åtta produktgrupper och heller inte inkluderar industrins svinn. Ett enormt resursslöseri med stor påverkan på klimatet. Förlusterna av nötkött, griskött och mjölk i primärproduktionen har lika stor klimatpåverkan som nio procent av hela animalieproduktionens växthusgasutsläpp. Läs om fakta och åtgärder för att minimera förlusterna i rapporten ovan, i Jordbruksverkets blogg och i SvD.

Kanske kan e-handelsföretaget Coles grönskaspulver råda bot på lite av livsmedelsförlusterna? Ta för stora eller små morötter eller inte så snygga broccoli eller pumpor, torka och mal till ett puder, peta ner det i en smoothie eller barnens mat och vips så har du ökat det nyttiga grönsaksintaget säger Coles chef för hälsa och nutrition. 70 gram puder motsvarar 750 gram broccoli eller blomkål, och kostar motsvarande 60 SEK.

Handbok om donationer av livsmedel del 1. Handboken som publicerats av SAMS, Samarbete för minskat matsvinn, vänder sig till livsmedelsbutikerna och organisationer som tar emot maten. Del två kommer att handla om donationer i grossist- och leverantörsledet samt om logistik och affärsmodeller.

Friskmat tipsar om hur skolkök till exempel kan gå tillväga för att sälja överbliven mat, ”svinnlådor”, från köken. Läs här.

Helsida i DN om att vi kan äta maten efter att bäst före-datum har passerats. Klart och tydligt av Karin Fritz, Livsmedelsverkets matsvinnsexpert. Dock fattas information om att maten håller sig fräsch nästan dubbelt så länge om vi förvarar maten i +4 grader i stället för + 8 grader som bäst före-datumet sätts efter.

Den statliga utredningen ”Livsmedelsberedskap i för en ny tid” har just överlämnats till regeringen. Förutsatte att åtgärden att minska matsvinnet nämns, men nej. Nu har jag inte lusläst hela utredningen men vid en sökning på ”matsvinn” eller ”livsmedelsförluster” hittar jag inget, Förutom att RISE utvecklar förpackningar för minskat matsvinn. Konstigt.

Tesco i rejäl skandal. Tusentals ton av överbliven mat som Tesco påstått sig ha konverterats till djurfoder har i själva verket blivit biogas. Den jättelika butikskedjan, som har tagit ledningen i kampen mot matsvinn och uppmanat alla aktörer att vara transparanta med sitt svinn, har gått på pumpen. Tescos egenkontroll visade felaktigheter i rapporteringen och man har nu avslutat kontraktet med det företag som tagit hand om Tescos svinn.

Fotbollsstjärnan Travis Kelce mamma har utnämnts till ”Chief Leftover Officer” av företaget Ziplock på hypade Superbowl, USAs största sportevenemang. 9 miljoner kilo mat slängdes efter förra årets Superbowl och givetvis vill företaget Ziplock, som gör plastpåsar med dragkedja att man tar med en av deras påsar till matchen, laddar den med matrester och tar med sig hem i stället för att slänga. En bra och säkert lönsam idé för företaget.

Även Hellmans majonäs hakar på matsvinnet kopplat till Superbowlmatchen och korar dagen efter till #sickofffoodwasteday. Kolla in resterna du har i kylskåpet och häv på lite Hellmans mayo så blir det gott, är budskapet.

Att minska matsvinnet, cirkulär mat och att göra nya livsmedel av överbliven mat kommer på tredje plats i Food Institutes trendspaning för 2024 från USA.

The Kings Coronation Food Project som lanserades vid Kung Charles 75:e födelsedag i november har samlat mängder med livsmedelsföretag att ta krafttag mot matsvinnet och donera överbliven mat i samarbete med Fare Share. Läs mer på Brittiska hovets hemsida.

Det här har jag glömt att skriva om .Lyssna på Morotsbollar och blodbiff – om mindre matsvinn och mer innovationer av Feeding Your Mind – en podcast om framtidens mat (soundcloud.com).

Här är en artikel om hur butikskedjor i Europa använder AI för att minska svinnet.

Som avslutning en inte så käck bondeprotest.

Svenskarna slänger mindre mat enligt en undersökning av Matsmart. 37 procent av de tillfrågade uppger att de försöker slänga mindre mat än tidigare år. Nästan hälften menar att de gör det för att spara pengar, en nästan lika stor andel säger att de gör det av miljöskäl. Kvinnor försöker i större utsträckning än män att minska matsvinnet. Skärp er gubbar!

Det internationella jätteföretaget Sodexo förvärvar restauranggruppen K-märkt! Ur pressmeddelandet: ”En nyckelingrediens i K-märkts prisbelönta arbete för ökad hållbarhet och minskat matsvinn är konceptet ”Chef’s Choice”. I stället för en fast meny bestämmer kocken vad som serveras utifrån de råvaror som finns tillgängliga, vilket gör att menyn varierar från dag till dag, ibland även från timme till timme. På det sättet lyckas man rädda råvaror som annars skulle ha gått till spillo, och attackerar ett av matindustrins största hållbarhetsproblem – matsvinn.”

En uppseendeväckande studie ”Cradle-to-grave emissions from food loss and waste represent half of total greenhouse gas emissions from food systems” har publicerats i Nature Food, sammanfattad av Anthroposcene. Hälften av växthusgaserna från världens matsystem genereras av matsvinn. Mer än dubbelt så mycket som redovisats i tidigare studier. (Bild Anthroposcene).

Project Drawdown rankar även i år minskat matsvinn som den enskilda största åtgärden hushållen kan bidra med för att minska växthuseffekten. Läs Kathrine Hayhoe’s exempel på av vad som görs bra och mindre bra när det gäller att minska det globala matsvinnet.

Här kommer sex angelägna åtgärder som minskar butikernas matsvinn. Tipsare är LS Retail, ett IT företag.

Ett inte så himla bra zero-waste recept från The Guardian. Själv skulle jag dra mig för att använda bananskal i en kaka. Drar mig till minnes ett blogginlägg jag skrev för många år sedan ”Giftiga bananer?”. Eventuella bekämpningsmedelsrester sitter i bananskalet, inte i själva bananen.

Kan Bump Cap vara något? Korken på juiceflaskan byts ut till en Bump Cap som signalerar när juicen har blivit dålig genom att korken blir ojämn. Fast man kan väl lika gärna titta, smaka och lukta på juicen tänker jag- eller? Och måste man slänga korken sen?

Avslutar med ett riktigt bra initiativ från Canberra, Australien. OzHarvest är Australiens ledande matbank som räddar överbliven mat från att slängas på soptippar och i stället levererar maten till behövande. Organisationen bjöd 22 butikschefer på vällagad mat tillagad av en professionell kock. Maten lagades enbart av ingredienser som annars hade kunnat hamna på tippen. Detta för att visa att butikernas matsvinn kan bli till goda och hälsosamma måltider. Genom att involvera butikscheferna i matlagningen ville man visa hur viktigt det är att inte slänga bra mat utan att donerar den så att den kommer till nytta. – En riktigt ögonöppnare! Efter eventet så har vi ökat donationerna och det känns riktigt bra säger en av deltagarna.

Här kan du läsa om EUs och Kinas samarbete, ”Pride on our Plates”, för att minska matsvinnet i restaurang- och hotellbranschen och om mycket annat matnyttigt.

ReFÉD bjuder på nio olika tips för att minska matsvinnet i hushållen. Inget uppseendeväckande men bra att påminnas om.

88,7 miljon ton mat hamnade aldrig i magarna på USAs befolkning år 2022. Det är hela 38 procent av alla livsmedel som producerades, till en kostnad för företag och hushåll om 473 miljarder US dollar. En ofattbar siffra. Läs mer här.

Fler matsvinsspaningar hittar du här.

Stötta Ätbarts arbete!

Ätbart är en allmännyttig ideell förening som drivs för att minska matsvinnet och matfattigdomen i Sverige.

För att kunna fortsätta vår arbete för en värld utan matsvinn behöver vi ditt stöd. Bli stödmedlem idag och gör skillnad för såväl klimat som människa!