Varför behövs Svenska matbanksnätverket?
Idag omfördelar många aktörer i Sverige mat till människor i behov. Trots detta finns det, till skillnad från många andra länder, inget nationell nätverk för matbanker i Sverige.
Genom samverkan ser vi till att lösningar delas från norr till söder – något som i sin tur leder till ett civilsamhälle enat i kampen mot matfattigdom och matsvinn.
Matsvinnsfakta
Här samlar vi grundläggande, aktuell matsvinnsfakta – både nationell och internationell – samt beskriver matsvinnets väg från produktion till konsumtion.
Vad är matsvinn?
Matsvinn är livsmedel som producerats men som av olika anledningar inte konsumeras. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan, men den absoluta majoriteten uppstår i hushållen.
Hur mycket slänger vi?
Varje individ i Sverige slänger i genomsnitt 35 kg ätbar mat per år. Detta resulterar i 400 000 ton matsvinn. Det är nästan lika mycket som 50 000 sopbilar!
Matsvinnets miljöpåverkan
Globalt sett står matsvinnet för mellan 8-10% av människans utsläpp av växthusgaser. Trots att svenska livsmedel finns att köpa i butik, kommer mer än 60% av utsläppen från importerad mat.
Potatis
2021 lämnade 17% av den odlade mängden matpotatis aldrig gården eller packeriet. Det motsvarar 75 000 000 kg potatis. Den potatisen hade räckt till att ge varje person i Sverige 37 potatisar.
Matsvinn är pengar
Svenska hushåll slänger mat för 14 miljarder kronor per år. I genomsnitt slängs mat för 1330 kronor per person och år. För en familj på 4 personer motsvarar det ca 5320 kronor per år.
Påverkar mer än flyget
Utsläppen från matsvinnet påverkar mer än flyget! Den globala påverkan av utsläppen av växthusgaser från matsvinnet motsvarar 4-5 gånger flygindustrins totala utsläpp.
Morot
Enligt Jordbruksverket slängs en tredjedel av alla morötter redan vid skörd. Det är 38 000 ton morötter som slängs varje år innan de ens når våra kök, t.ex. för att de är avbrutna eller för att de var för små eller för stora.
Biprodukter
47% av de ätliga biprodukterna från grisar och 42% från nötkreatur går till annat än livsmedelsproduktion, trots att det går att äta. Det resulterar i nästan 24 000 ton råvaror som inte hamnar på våra tallrikar.
Jordgubbar
Upp till hälften av alla jordgubbar lämnas kvar i fält efter skörd. En stor del av dessa bär hade kunnat användas om marknadsförhållandena varit mer flexibla och förädlingsmöjligheterna varit bättre.
Matsvinnets väg från produktion till konsumtion
Matsvinn förekommer i alla led av livsmedelskedjan – från jordbruk och fiske, genom förädling och tillverkning, till transport, lagring och distribution. Varje led har sina unika utmaningar och orsaker till matsvinn, men gemensamt för dem alla är att förbättringar kan göras genom samarbete, tekniska lösningar, policyutveckling och regleringar och ändrade konsumtionsvanor. Här kartlägger vi några av de mest betydande orsakerna till matsvinn i varje del av kedjan och diskuterar potentiella lösningar för att minska slöseriet med våra värdefulla resurser.
Enligt en ny rapport från Livsmedelsverket uppskattas livsmedelsförlusterna av nötkött, griskött, mjölk, vildfångad fisk och skaldjur, kvarnvete, potatis, morötter och jordgubbar till ungefär 450 000 ton per år i Sverige. De totala livsmedelsförlusterna är dock ännu större då dessa livsmedel bara står för cirka hälften av primärproduktionen.
En del av detta svinn beror på dåliga odlingsförhållanden, viltskador och angrepp som leder till skördeförluster. I utvecklingsländer bidrar logistiska utmaningar och bristande infrastruktur till ytterligare svinn. Producenternas beroende av marknaden och strikta kvalitetskrav är andra faktorer som leder till att grödor kasseras.
För jordbrukare i utvecklingsländer förvärras situationen dessutom ytterligare av ekonomiska utmaningar. När kostnaderna för skörd och distribution överstiger den potentiella inkomsten blir det omöjligt att försörja sig på jordbruket, särskilt vid en dålig skörd eller bortfall i produktionen. Dessa ekonomiska utmaningar driver inte bara på matsvinnet utan omöjliggör ett skäligt liv för jordbrukarna.
För att minska svinnet och förbättra jordbrukarnas situation finns flera lösningar, bland annat:
- Direktförsäljning och kortare distributionskedjor: Genom att jordbrukare säljer sina produkter direkt till konsumenter kan de få bättre betalt och undvika prispress från mellanhänder.
- Skörd- och hanteringsmetoder: Med bättre utrustning och tekniker för skördning, lagring och paketering kan mängden svinn vid och efter skörd minska.
- Översyn av kvalitetskrav och ersättning: Genom att omvärdera kvalitetsmärkningar och höja ersättningen för grödor med vissa defekter kan vi öka statusen för dessa grödor och säkerställa att jordbrukare får en rättvis ersättning.
Genom att integrera dessa och andra lösningar och främja samarbete över hela livsmedelskedjan kan vi minska matsvinnet och samtidigt skapa ett mer rättvist och hållbart livsmedelssystem.
Orsakerna till svinnet är många. På gårdarna är dödligheten hos smågrisar och kalvar särskilt hög på grund av sjukdomar, olycksfall och bristande djurvälfärd. Vid slakt bidrar låg efterfrågan på vissa biprodukter samt striktare regler till att stora mängder potentiellt ätbart kött kasseras. I förädlings- och konsumentledet beror svinn på dålig hantering, spill och kvalitetsfel som vakuumförlust och färgförändringar.
Möjliga åtgärder inkluderar förbättrad djurvälfärd genom investeringar i teknik och stallbyggnader som främjar djurens hälsa och minskar dödligheten. För att minska svinnet vid slakt och förädling kan utnyttjandet av biprodukter öka genom att främja export till marknader med hög efterfrågan och utveckla innovativa produkter som tar tillvara på hela djuret. Här finns dock viktiga aspekter att ta hänsyn till i form av utsläpp från transport och frågeställningar kring vilken efterfrågan som finns på dessa nya produkter och vem som förväntas äta dem. Dessutom kan förbättrad hantering och teknik i förädlingsledet minska spill och kvalitetsfel, vilket gör att mer kött når konsumenten i gott skick.
För att dessa förändringar ska bli verklighet krävs samarbete mellan alla aktörer i livsmedelskedjan, från lantbrukare till slakterier och butikskedjor. Genom att dela kunskap och bästa praxis kan vi tillsammans utveckla lösningar som minskar matsvinnet och främjar en hållbar livsmedelsproduktion. På så sätt kan vi inte bara minska svinnet utan också skydda vår planet och förbättra livskvaliteten för både människor och djur.
Orsakerna till svinnet varierar, men omfattar bland annat skador på fisken orsakade av sälar och fåglar, bristande efterfrågan på vissa arter och strikta regler kring vad som får användas som livsmedel. Många fiskar som fångas i svenska vatten går dessutom till foderproduktion istället för till livsmedel, ofta på grund av låg efterfrågan.
Ny forskning visar att brister i uppskattningar av fiskpopulationer ofta leder till för höga fiskekvoter. Detta ökar risken för överfiskning, vilket ytterligare bidrar till matsvinn och hotar hållbarheten i våra marina ekosystem. Att förbättra noggrannheten i dessa uppskattningar är därför avgörande för att säkerställa att fisken som fångas verkligen kan användas för mänsklig konsumtion.
För att minska svinnet inom fisket krävs flera insatser. Ökad produkt- och teknikutveckling kan minska svinnet och öka intäkterna för fiskare, särskilt småskaliga aktörer som ofta är ekonomiskt sårbara. Satsningar på att öka efterfrågan på mindre populära arter och delar av fisken som idag inte används, samt förbättrad hantering av fångsten, är också avgörande. En hållbar fiskproduktion som minskar svinn är också viktig för att stödja kustsamhällen, där småskaligt fiske utgör en livlina för lokal ekonomi och sysselsättning. Därmed kan vi inte bara minska svinnet utan också skydda våra marina ekosystem och säkra framtida matförsörjning.
Ett annat exempel är jordgubbar, där upp till hälften av skörden lämnas kvar i fält efter avslutad skörd. En stor del av dessa bär hade kunnat användas om marknadsförhållandena varit mer flexibla och om förädlingsmöjligheterna varit bättre.
För att motverka matsvinn investerar många livsmedelsföretag i avancerad teknik och AI-lösningar som optimerar produktionslinjer och minskar svinn exempelvis genom smarta sensorer för att övervaka kvaliteten i realtid.
Men tekniska lösningar räcker inte. För att verkligen ta itu med svinnet måste vi också skapa en marknad för de produkter och restprodukter som idag går förlorade. Genom att öka efterfrågan på produkter som inte uppfyller strikta estetiska krav och förbättra kopplingen mellan de som har överskott eller restprodukter och de som kan förädla dessa, kan vi drastiskt minska förlusterna i livsmedelskedjan.
Transporternas klimatpåverkan är också betydande, särskilt för importerade varor. Medan sjötransporter har lägre utsläpp, har lastbil något högre och flyg högst växthusgasutsläpp. Dessutom bidrar kyltransporter ofta till högre växthusgasutsläpp då läckage av kylmedia påtagligt ökar utsläppen, framförallt vid långväga transporter. För vegetabiliska produkter är transporternas påverkan särskilt påtaglig jämfört med animaliska produkter, vilket gör effektiv logistik och lagring ännu viktigare för att minska klimatpåverkan. Genom att optimera användningen av lastutrymmet och förbättra kombinationen av olika transportmetoder – där vägtransport kombineras med järnväg eller sjöfart – kan vi betydligt minska både matsvinn och klimatpåverkan. Effektiviseringar inom dessa områden hjälper inte bara till att hålla maten färsk längre, utan bidrar också till lägre utsläpp och en mer hållbar livsmedelskedja.
Flera europeiska länder, inklusive Sverige, har investerat i förbättrad kylteknik och logistiksystem för att motverka både matsvinn och klimatpåverkan. Realtidsövervakning av transporter och ökat samarbete mellan producenter och logistikföretag har visat sig vara effektiva åtgärder. Genom att optimera distributionskedjorna kan livsmedel transporteras och lagras under bättre förhållanden, vilket bidrar till att hålla maten färsk längre. Nya tekniker, såsom fossilfria växthus, har också bidragit till att minska klimatpåverkan, vilket är ett viktigt steg mot mer hållbara livsmedelskedjor.
Detaljhandeln står inför komplexa utmaningar där matsvinnet påverkas av allt från ineffektiva logistiksystem till oförutsägbar efterfrågan. Rådande normer kring utbud av varor från olika märken ställer krav på att butikerna lagerhåller större volymer än nödvändigt. Samtidigt kan en regnig midsommar göra att mängder av kött som köps in inte säljs då färre personer grillar.
Ett annat stort problem är varor som närmar sig utgångsdatum. En studie av EU-kommissionen visar att missförstånd kring datumetiketter som “bäst före” och “sista förbrukningsdag” bidrar till svinn, som kan minska med upp till 10% med bättre förståelse och märkning.
Samtidigt ser vi att bäst före-datumen i Sverige är kortare än i våra grannländer. Genom att sänka temperaturen i kylkedjan till +4 grader skulle bäst före-datumet kunna förlängas. För vissa varor kan det handla om några extra dagar, för andra varor flera veckor.
Flera detaljhandelskedjor i Europa har börjat implementera förändringar för att minska matsvinnet. En metod är att använda dynamisk prissättning, där varor nära utgångsdatum säljs till lägre priser. Samtidigt har digitala verktyg för att bättre matcha utbud och efterfrågan, blivit allt vanligare. Så även system som övervakar livsmedlens färskhet och kan ge realtidsdata längs hela distributionskedjan.
Det är tydligt att tekniska lösningar, tillsammans med sänkt temperatur i kylkedjan, är viktiga åtgärder för att minska svinnet. Samtidigt krävs en systemövergripande förändring av synen på vilket utbud som behöver finnas i butikerna för att minska inköpen av överskott som sen blir till svinn.
I Sverige slänger hushållen årligen mat till ett värde av cirka 14 miljarder kronor – mat som egentligen borde ha ätits. Varje person slänger i genomsnitt mat för 1 330 kronor per år, varav 833 kronor hamnar i sopkorgen och 497 kronor i vasken. För en familj på fyra personer uppgår kostnaden till cirka 5 300 kronor per år, vilket motsvarar 140 måltider per person.
Matsvinn är en betydande klimatfråga, då produktionen, transporten och bearbetningen av mat som aldrig blir uppäten resulterar i onödiga utsläpp av växthusgaser. Livsmedelsavfall beräknas orsaka cirka 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år i Sverige. Att minska matsvinnet kan därför spela en avgörande roll för att nå våra klimatmål – samtidigt som det ger positiva effekter för plånboken
Färskvaror som frukt, grönsaker och bröd står för den största delen av matsvinnet. Även dyrare färskvaror med större klimatavtryck, som kött och fisk, slängs helt i onödan. Men det finns flera enkla åtgärder som kan göra stor skillnad. Att planera dina inköp noggrant och använda det du redan har hemma innan du handlar nytt är ett viktigt steg. Att förvara maten på rätt sätt, och använda frysen mer kan minska svinnet markant.
En stor del av matsvinnet är dessutom kopplat till okunskap om hur mat bäst förvaras och feltolkningar av datummärkningar. Många slänger mat som fortfarande är ätbar i tron att ”bäst före” betyder att maten är oätlig efter datumet. Våga lita på dina sinnen istället för att bara stirra på datummärkningen. Ett enkelt lukt- och smaktest kan avgöra om maten fortfarande är bra att äta.
Genom att minska mängden mat som går förlorad i hemmen kan vi spara pengar, minska vår klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar framtid.
Matsvinn är ett komplext problem som kräver ett systematiskt och integrerat angreppssätt. Forskning visar att enskilda åtgärder sällan räcker för att åstadkomma betydande förändringar. Av över 1 500 klimatpolicyer som implementerats i olika länder mellan 1998 och 2022 var det endast ett fåtal som verkligen ledde till minskade utsläpp. Likaså behövs inom matsvinn en kombination av åtgärder – och samarbete mellan flera aktörer – för att uppnå långsiktiga och hållbara resultat.
EU har infört flera initiativ och regleringar för att främja hållbar hantering av mat, såsom EU:s avfallshierarki som prioriterar förebyggande av avfall och återvinning framför deponi. I Sverige har vi sett nationella strategier såsom ekonomiska incitament för företag att minska sitt svinn genom förbättrad produktion och distribution. Precis som forskningen om klimatpolitik visar, är kombinationer av åtgärder mest effektiva. Genom att kombinera subventioner, regleringar, prissättningsinstrument och tekniska innovationer kan vi skapa större genomslag.
Informationskampanjer ökar medvetenheten och förändrar beteenden, men mer behövs – samarbete mellan regeringar, företag, civilsamhället och ideella organisationer är avgörande. Exempelvis har forskning visat att branschspecifika åtgärder inom industrin och energisektorn har varit särskilt framgångsrika när de kombineras med regleringar och ekonomiska incitament. Innovativa lösningar, som digitala plattformar för att dela överskottsmat eller förbättrade logistiksystem, är exempel på hur samarbete kan leda till konkreta resultat inom matsvinnsfrågan.
För att nå långsiktiga framgångar måste vi fortsätta utveckla och implementera effektiva policyer samtidigt som vi främjar samarbete över gränser och sektorer. Det handlar om att kombinera flera strategier, för endast genom en gemensam och mångfacetterad insats kan vi på allvar minska matsvinnet och skapa ett mer hållbart livsmedelssystem.
Matsvinnsspaning
Varje månad delar Louise Ungerth, ledamot i Ätbarts styrelse, en matsvinnsspaning på sin hemsida.
Fjorton miljarder kronor! Så mycket pengar går rakt ner i slaskhink och avlopp från Sveriges hushåll. I genomsnitt slänger vi mat för 1330 kronor per person och år. Det har Livsmedelsverket räknat ut och stort tack för det. Vi har inte haft någon solid grund att stå på när det gäller hushållens kostnader för matsvinn. Nu har vi det.
Föreningen Ätbart som arbetar mot matsvinn och matfattigdom har publicerat en efterlängtad rapport ”Från jord till soptunna – EU:s arbete med att minska matsvinn 2019-2024”. En lathund för oss som inte hänger med i alla svängar.
Bravo Årets Ekokock som går av stapeln 10 oktober! Tävlingen som arrangeras av Ekomatcentrum i samarbete med bland andra Generation Waste vill:
• Främja användningen av lokala, ekologiska och säsongsbetonade råvaror.
• Minimera matsvinn och uppmuntra kreativa lösningar för matlagningens biprodukter (avfallshantering).
• Inspirera till energieffektiva och vattenbesparande matlagningstekniker.
• Stödja en hållbar utveckling inom gastronomi med fokus på miljövänliga metoder.
Svartpeppar från 1920 vann Matsmarts tävling om äldsta kryddan. 100 år på nacken och pepparn hade knappast tappat i smak. Det är ett talande exempel på att många livsmedel ofta har löjligt korta bäst före-datum. Matsmart har tagit fram en ”Skafferiguide” som visar hur länge livsmedlen egentligen håller. Läs den!
”Lassa lagom” och ”Luncha lugnt ”. Det är Nyköpings kommuns budskap för att fira Internationella matsvinnsdagen 29 september och samtidigt minska tallrikssvinnet bland högstadie- och gymnasieelever. Flera kommuner satsar. Läs här.
K-märkt räddar engångsförpackningar från att slängas och använder Klang Markets 211 000 stycken överblivna förpackningar ( felbeställning eller vad?) i stället för att köpa egna. BRA!
”Redd resterne!” Ett lite småkäckt svinntips av norska TORO som bland annat tillverkar soppor och såser: Ta alla rester du har i kylskåpet och toppa upp med en passande produkt från TORO är budskapet. Läs här.
Upcycled foods, livsmedel som tillverkats av restströmmar från industrin, ökar starkt enligt en fullmatad artikel i Food Technology Magazine. Största kategorierna är bageri och djurfoder, följt av snacks och drycker.
”Nexus of Food Waste: Unravelling the links between impacts, projections and emissions”. En forskningsrapport av forskare vid universitet i Hongkong och Melbourne som inte bara tar upp klimat och miljö utan även matsvinnets etiska och socioekonomiska dimensioner och inverkan på fattigdom och social ojämlikhet.
Ytterligare forskning, nu från University of California, San Diego: Dynamic Pricing and Organic Waste Bans: A Study of Grocery Retailers’ Incentives to Reduce Food Waste. Forskaren har jämfört hur butikens matsvinn och ekonomi påverkas genom dynamisk prissättning (reducering av pris nära bäst före- datum) kontra lagstiftning mot att slänga organiskt material. Dynamisk prissättning vinner stort i denna rapport.
Nästan 50 procent av Kenyas färskvaror går till spillo efter skörd. TechPalate Inside redogör för kända och mindre kända metoder att förlänga kvalitén och hållbarheten på livsmedel samt tipsar om företag som ägnar sig åt nya eller ganska nya tekniker.
Inget nytt, med tål att upprepas. Allmanhall har petat ner några tips till restaurangbranschen för hur de minskar sitt matsvinn. Har de glömt något viktigt?
Har du en bra idé när det gäller mat/livsmedel? Beredd att pitcha den? Då har du chans att vinna 10 000 brittiska pund. Och äran, förstås. Men du får snabba dig. Lämna in ditt bidrag till Future of Food ”A competition for food entrepreneurs shaping tomorrows future”. Tiden går ut 26 september.
Avslutar med tänkvärd ilska från Matt Homewood.
”The Move to minus 15 Coalition”. Det kallas ett initiativ av livsmedelsaktörer i Storbritannien (UK) som syftar till att hålla minus 15 grader i hela fryskedjan för livsmedel, i stället för minus 18 grader. En temperatur som blev standard för 100 års sedan. Hela livsmedelskedjan måste vara med, containertrafiken, industri, transport, lager, handel och vidare, antar jag, till hushållens frysar. Att öka frystemperaturen med tre grader uppges kunna spara 17,7 miljoner ton Co2 ekv, 25 terrawattimmar energi, motsvarande drygt 8 procent av UKs årliga energikonsumtion, och minst 5 procent av kostnaderna i livsmedelskedjan. Detta utan att nämnvärt påverka livsmedelssäkerhet, smak, kvalitet eller näringsvärde. Läs mer här.
Kommentar: Detta ska inte tas som intäkt för att inte minska temperaturen i kylkedjan från + 8 till 4 eller 5 grader, något som jag har tjat om i evigheter. Då skulle nämligen bäst före- datum kunna förlängas med många dagar och mindre mat slängas.
Av 22 granskade foodtechbolag är det endast sex som går med vinst visar en granskning av Christian von Essen enligt tidningen Livsmedel i Fokus. Av dessa har två matsvinnsanknytning. Dels Mealmakers Sweden med en digital marknadsplats som säljer överskottsmat till företag inom food-service. Grattis till dem! Dels Malmöföretaget Simply No Waste med drycken Kado som mixar avokadokärnor med citron, äpple och ingefära eller te. Mealmakers har för övrigt just tecknat kontrakt med Karlstad kommun.
Godiskedjan Hemmakväll vill rädda godis från att slängas och har inlett ett samarbete med To Good to Go, Läs här.
På Linkedin skriver Daniel Bergkvist, Deligate, ”De senaste dagarna har det sålts (räddats) kort-datum-mat för över 2.8 miljoner i landets Ät Snart-stationer. På topplistan över räddade varor finns som vanligt vispgrädde och mozzarella. Kanske behöver vi inte 10-14 olika sorters grädde på hyllan? Eller 6-8 olika sorters mozzarella?”. Bra och avgörande frågor. Mycket värt att nämna är att Deligate har tecknat kontrakt med franska livsmedelsjätten Carrefour. Läs här och här.
EU sätter press på handeln att minska matsvinnet. Matsvinn är ett oroande och snabbt växande fenomen som allvarligt hotar planetens gränser skriver Institute for European Environmental Policy. Matsvinnet står för 8 procent av växthusgaserna, i paritet med utsläppen från vägtransporter. Läs ”Adressing food waste in the retail sector” och hela briefen här. En bra rekapitulering av vad som har gjorts och är på gång i EU för oss med dåligt minne.
OBS! Den 25 september, om en månad, går tiden ut för att söka EU-medel om totalt 4 miljoner euro (!) för att minska matsvinnet. Det kan handla om åtgärder för att förändra beteenden, utbildning, träning, riktlinjer och implementering för att förebygga matsvinn, övervakning och kampanjer för att öka medvetenhet, kommunikationsmaterial samt utveckling av nya affärsmodeller.
Nu drar UKs matsvinnsvecka igång, Food Waste Action Week. Tesco bidrar till kampanjen ”Choose what you’ll use” för att mer frukt och grönt ska säljas i lösvikt i stället för förpackat. Det vill säga att man ska kunna köpa precis så mycket frukt och grönsaker man vill och tänker äta. Mer lösviktsförsäljning kommer att minska svinnet med 60 000 ton menar Wrap och Tesco. De flesta frukt och grönsaker säljs förpackade i UK, inte som i Sverige där lösvikt dominerar.
Stötta Ätbarts arbete!
Ätbart är en allmännyttig ideell förening som drivs för att minska matsvinnet och matfattigdomen i Sverige.
För att kunna fortsätta vår arbete för en värld utan matsvinn behöver vi ditt stöd. Bli stödmedlem idag och gör skillnad för såväl klimat som människa!
