Välgörenhetstänkande om matsvinn får aldrig bli en etablerad lösning

Svindlande 1,3 miljarder ton mat slängs varje år. Samtidigt breder hungersnöd, matfattigdom och matbrist ut sig över världen – en ekvation som inte borde gå ihop. Det skriver företrädare för organisationen Ätbart och The Hunger Project.

Idag den 29 september är det internationella matsvinnsdagen. Enligt den senaste rapporten från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO är hunger vardag för 783 miljoner människor. Nästan hälften, 42 procent, av världens befolkning har inte råd med tillräckligt näringsrik mat. För dem som länge levt på marginalen har det blivit allt svårare att uppnå skälig levnadsstandard när priser skenat världen över.

I Sverige uppskattas en halv miljon leva i relativ fattigdom. Mörkertalet tros vara stort. På en mindre ort i Västra Götaland berättas om hur barn i skolåldern lyfts ner i en matbutiks container för att samla mat som slängts. I norr köar mödrar med spädbarn i minusgrader utanför en matkasseutdelning. Frivilligorganisationer vittnar om att nya målgrupper söker sig till dem.

Samtidigt som allt fler lever i matotrygghet redovisar Naturvårdsverket att 100 000 ton mat slängs från svenska livsmedelsbutiker varje år. Hushållen slänger 190 000 ton mat och restaurangbranschen 35 miljoner måltider om året.

De senaste åren har vi sett allt fler aktörer som tar sig an uppdraget att minska matsvinnet genom matbanker och matdonationer. I Sverige finns över 230 ideella organisationer som varje vecka delar ut matkassar till tusentals hushåll. De ser till att mat som skulle slängts istället hamnar på någons tallrik.

Är donationer lösningen på matsvinn och matfattigdom?

Nej, inte mer än som akut lindring. Modellen flyttar ansvaret för att minska svinnet från butiker till ideella krafter. För oss är det lika självklart att utbudet i butiker behöver minska som att donationer av mat aldrig får bli mer än ett komplement till en skälig levnadsstandard.

Överproduktion av mat ska aldrig betraktas som något “gott” även om en del av maten når utsatta människor i globala nord. Överproduktionens följder drabbar likväl det globala syd.

Matsvinnet är nämligen ett globalt problem. Det finns tillräckligt med mat för att mätta världens åtta miljarder människor, men tillgången till näringsrik mat är skev. Medan delar av världens befolkning hotas av svält, överproduceras mat för andra.

I Afrika och Asien uppskattas svinnet vara lika stort som i Europa och Nordamerika. Skillnaden är att det uppstår i produktionen. En majoritet av alla som lever i hunger är småbrukare på landsbygden i länder med utbredd fattigdom. De har svårt att tjäna pengar på sin mat och att förse sig och sina familjer med näringsrik mat. Eftersom de saknar förutsättningar att lagerhålla och distribuera går mycket av maten de odlar till spillo.

I Europa och Nordamerika uppstår svinnet i konsumtionsled. Orsaken är främst det stora utbud konsumenter och företag i Väst förväntar sig. Livsmedelsföretagens argument för överproduktion av mat är konsumenternas rätt till valmöjligheter. En annan faktor är den höga standard som västerländska konsumenter förväntar sig av maten rent utseendemässigt.

Sammantaget ger överproduktionen ökade utsläpp, utarmning av biologisk mångfald och enorm färskvattenförbrukning i länder som redan lider av torka. Klimatförändringarna försämrar kvinnors – som i regel är de som brukar jorden i småbrukarsamhällen – möjligheter att sätta mat på bordet.

Tillgång till mat är en mänsklig rättighet. Välgörenhetstänkande om matsvinn får aldrig bli en etablerad lösning – det vore att ignorera roten till problemet. Världen behöver ett matsystem som ger tillräckligt med näringsrik mat till alla, i såväl Kigali som Kiruna, utan att utarma biologiska system, bidra till klimatutsläpp eller skapa berg av kasserad mat.

Matsystemet behöver förändras i grunden och anpassas till människors och planetens behov. Överskott som ändå uppstår kan lämpligen doneras till seriösa organisationer – utan att skapa ett system som bygger på allmosor till utsatta.

Malin Flemström, vd The Hunger Project Sverige

Gabriel Johansson, ordförande Ätbart

Li Kristjansdottir, projektledare Ätbart

Debattartikeln publicerades den 29 september 2023 i Sydsvenskan. Du kan även läsa den här: https://www.sydsvenskan.se/2023-09-29/valgorenhetstankande-om-matsvinn-far-aldrig-bli-en-etablerad-losning