Idag är det Källkritikens dag, en dag som syftar till att uppmärksamma vikten av källkritik i en tid av desinformation och “fake news”. Dagen fokuserar även på att uppmuntra kritiskt tänkande och att granska information innan den sprids vidare.

Men vad har källkritik med matsvinn och hållbar utveckling att göra? Ganska mycket faktiskt. För att minska matsvinnet och skapa ett mer hållbart samhälle behöver vi kunna skilja på fakta från myter. Många tror till exempel att maten är farlig att äta så fort bäst före-datumet passerat, trots att det i många fall bara handlar om kvalitet och inte säkerhet. Genom att vara källkritiska kan vi fatta bättre beslut, minska onödigt svinn och samtidigt förstå de system som skapar och upprätthåller matsvinnet.

Matsvinn är inte bara en fråga om individuella val. Utan det är ett resultat av strukturer och ekonomiska incitament i hela livsmedelskedjan. Från överproduktion och estetiska krav på perfekta varor till ineffektiva distributionssystem och affärsmodeller som bygger på att vi ska köpa mer än vi behöver. Vissa aktörer tjänar på att vi slänger mat. Ibland används vilseledande information för att rättfärdiga och normalisera detta – som att matsvinn enbart skulle vara ett konsumentproblem eller att svinnet i butiker och restauranger är försumbart.

Källkritik är därför avgörande för att förstå de större hållbarhetsutmaningarna vi står inför. Desinformation om klimatförändringar, livsmedelsproduktion och konsumtion kan bromsa viktiga omställningar. Samtidigt är matsvinn också en fråga om global rättvisa. Medan vissa delar av världen slösar bort enorma mängder mat och resurser, kämpar andra med näringsbrist och en osäker livsmedelsförsörjning. För att skapa en mer hållbar och rättvis framtid måste vi ifrågasätta systemen bakom matsvinnet. Vem tjänar på att svinnet fortsätter?

I Matsvinn på schemat arbetar vi just med detta. Vi kopplar ihop fakta, källkritik och hållbarhet i skolundervisningen. Genom vårt läromaterial kommer elever lära sig att ifrågasätta påståenden och förstå hur matsvinn påverkar klimatet, ekonomin och livsmedelssystemet.

För att lösa komplexa hållbarhetsproblem krävs systemförståelse – och det börjar med att vi granskar informationen vi får, ställer rätt frågor och vågar ifrågasätta invanda normer.