De första firanden som brukar kopplas till julen går så långt tillbaka som 2000 år och det romerska rikets firande av midvinterhögtiden Saturnalia. Denna högtid var känd för sina festligheter och utbyte av gåvor, och var starkt förknippad med överflöd och glad gemenskap. Traditioner vi känner igen från dagens julfiranden. Sedan dess har det hänt mycket i världen, men det är främst de senaste 200 åren vi kommer fokusera på i denna text – och övergången från det småskaliga självhushållet med personliga julfiranden till det storskaliga industriella livsmedelssystemet och julfiranden med överflöd av både julmat och julklappar.

Det traditionella julfirandet i Sverige under tidigt 1800-tal skiljde sig mycket från dagens firande. Flera av de traditioner vi nu förknippar med julen, såsom julgran, julklappar och jultomte, hade inte slagit igenom. Förberedelserna inför julen var dock ändå viktiga och började långt innan själva julafton. Man bakade, bryggde öl, slaktade djur och städade. Julmaten bestod av traditionella rätter som sill, lutfisk och gröt. De som hade möjlighet åt även färskt kött och korvar från senhöstens slakt. Men dåtidens julbord var långt ifrån det överflöd som våra julbord är idag och köttets roll var betydligt mindre än vi idag ofta tänker.

På den här tiden bodde de flesta människorna på landsbygden och försörjde sig genom jordbruk, vilket präglade både julfirandet och julmaten. Maten producerades lokalt och lagrades för att räcka hela året, exempelvis genom att kött saltades in. Nästan allt som familjen odlade eller födde upp togs tillvara i maten eller gick till djuren. Hushållningen präglades av småskalighet och sparsamhet med den mat man hade, vilket gjorde matsvinnet nästan obefintligt.

Under andra halvan av 1800-talet kom industrialiseringen till Sverige och förändrade livet och därmed också julfirandet för många. Fler människor flyttade till städerna och arbetade i fabriker, vilket innebar att livsmedelsförsörjningen behövde anpassas till en urban befolkning där fler handlade mat i butiker istället för att producera maten själva.

Det var också under denna tid som julfirandet började anta formen av vad vi idag skulle känna igen som ”modernt”. Med industrialiseringens framväxt ökade möjligheten för människor att köpa julklappar. Den ökande tillgången till varor genom fabriksproduktion gjorde det möjligt för fler att köpa produkter som tidigare varit lyxvaror. Denna utveckling började lägga grunden för dagens konsumtionsdrivna julfirande.

Trots dessa förändringar var matsvinnet fortfarande relativt lågt under den här tiden, stora delar av hushållen hade fortfarande begränsad ekonomi och såg mat som en dyrbar resurs. Mat såldes ofta i mindre mängder och konsumerades snabbt på grund av bristande förvaringsmöjligheter. Även med städernas framväxt var människor vana vid att använda rester och ta tillvara på allt de köpte. Det ökade utbudet av färdigpackade varor ledde dock till en viss ökning av matsvinn, särskilt i välbärgade hushåll som hade råd med konserver och importerade livsmedel.

Vid sekelskiftet förstärktes traditionen med julklappar och julmat ytterligare genom framväxten av varuhus och reklamkampanjer. 1902 slog Nordiska Kompaniet (NK) upp dörrarna i Stockholm och antalet reklamkampanjer ökade påtagligt under början av 1900-talet. Under denna period blev också julgranen och dekorationer ett populärt inslag, och traditionerna kring julen började få en alltmer kommersiell prägel. 1928 komponerades Barnens NK-visa som bland annat lyder:

“Snart är det jul, och då ska jag få hälsa på tomten. Jag vet var han bor, för slottet det heter visst NK, jag tror. […] Ja, – vad vore julen, om NK ej fanns!”

Livsmedelsproduktionen industrialiserades också ytterligare under denna tid vilket ledde till ökad tillgång på mat. Butiker började också sälja större utbud av exotiska varor som kaffe, te, socker och frukt, vilket ökade mängden tillgängliga produkter men också mängden överbliven mat, både i butiker och hem. Med ökande välstånd blev det också lättare att slänga överbliven mat, särskilt för de mer välbeställda. Det började tas för givet att tillgången på mat skulle fortsätta öka. Samtidigt var matsvinnet fortfarande lågt för de mindre välbärgade, där resurserna var begränsade och maten ofta räckte precis till vad som behövdes.

Efter andra världskriget skedde en stark konsumtionsökning. Bättre ekonomi och ökad produktion ledde till att fler hushåll hade möjlighet att spendera mer på julklappar och julmat. Under den här tiden blev TV:n en viktig del av hemmet, och reklam för julprodukter spred sig snabbt. Amerikanska företag som Coca-Cola och Disney bidrog till en mer kommersiell jul, vilket spreds vidare till Sverige. Black Friday blev en del av julhandeln i USA och har tillsammans med Mellandagsrean befäst tanken om julen som en konsumtionshögtid. Forskare beskriver hur julshoppingen i sig blivit en slags ritual, där inköp blir en form av tillfredsställelse och ett uttryck för social status.

Tillsammans med detta växte även julborden. Det traditionella julbordet utökades med fler rätter och nya inslag, mängden mat ökade också. Företag och offentliga organisationer började även arrangera julbord som en social aktivitet, vilket förstärkte julbordets tillväxt. Det överdådiga julbordet blev en del av firandet, och många köpte mer än nödvändigt för att försäkra sig om att inget skulle saknas eller ta slut. Detta ledde dock till att en betydande del av maten inte åts upp utan istället blev svinn, särskilt eftersom många rätter på julbordet har kortare hållbarhet och många ogärna äter julmat efter att julen är över.

Det ökande matsvinnet vid jul var samtidigt ett symptom på en större samhällsförändring. Den fortsatta industrialiseringen av jordbruket gjorde maten billigare och mer lättillgänglig, vilket minskade hushållens behov av att spara och återanvända. Livsmedelsindustrin introducerade också fler förpackade och färdiglagade produkter, vilket bidrog till ökat matsvinn, då mat blev mer av en förbrukningsvara än en resurs. ”Köp-och-släng-kulturen” blev dessutom allt mer framträdande. Konsumtionen av livsmedel ökade, och eftersom maten var lättillgänglig och billig, fanns en tendens att slänga överbliven mat snarare än att ta tillvara på den.

Under de senaste två decennierna har digitaliseringen förändrat konsumtionsmönstren ytterligare, och e-handel har gjort det enkelt att köpa julklappar från hela världen. Sociala medier har blivit en plattform där individer delar sina julupplevelser, vilket skapat en kulturell och social press att leva upp till andras ”perfekta” julfiranden. Detsamma gäller för julmaten, fler internationella intryck men också influenser från sociala medier spär på att vi utökar våra julbord med nya rätter, dock är det sällan vi tar bort något. Julbordet fyller en viktig roll som historiebärare och de olika rätterna kan ha både historisk och familjär anknytning. Vår tendens att vilja lägga till rätter utan att ta bort något bidrar dock till en ökad risk för svinn.

Samtidigt har miljömedvetenheten vuxit, och diskussioner om hållbarhet har börjat påverka synen på överkonsumtion och matsvinn kring julen. Många väljer idag att fira en mer hållbar jul genom att köpa färre och mer genomtänkta presenter, eller genom att göra egna julklappar eller ge bort gemensamma upplevelser. Trots detta är konsumtionsnivån hög, och har stadigt ökat under 2000-talet. Julen är fortsatt en av de tider på året då människor konsumerar som mest.

Genomgående i historien finns en tydlig röd tråd, med ökat välstånd och tillgång till ett större utbud med billiga livsmedel har också mängden matsvinn ökat. På samma sätt kan vi omvänt se hur de senaste årens stigande livsmedelspriser har varit en faktor till minskat svinn. Här finns en viktig lärdom. Ju mer vi ser maten som en billig förbrukningsvara och mindre som en viktig resurs, desto mer tenderar vi att slänga. När mat istället ses som något värdefullt, eller som en bristvara, är vi mindre slösaktiga och mer kreativa i att ta tillvara på både råvaror och rester. Detta gäller förstås inte bara vår julmat, utan även vår konsumtion i stort. Om vi tar med oss detta tänk in i årets och framtida års julbestyr kan det förhoppningsvis hjälpa oss agera mer hållbart, både inför julbordet och i hela vårt julfirande.

Ätbart är en allmännyttig ideell förening som drivs för att minska matsvinnet och matfattigdomen i Sverige.

För att kunna fortsätta vår arbete för en värld utan matsvinn behöver vi ditt stöd. Bli stödmedlem idag och gör skillnad för såväl klimat som människa!