{"id":4508,"date":"2026-01-13T10:15:12","date_gmt":"2026-01-13T10:15:12","guid":{"rendered":"https:\/\/atbart.org\/?p=4508"},"modified":"2026-01-13T10:15:14","modified_gmt":"2026-01-13T10:15:14","slug":"for-att-fa-bukt-med-matsvinnet-behovs-visionara-politiska-losningar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/atbart.org\/en\/for-att-fa-bukt-med-matsvinnet-behovs-visionara-politiska-losningar\/","title":{"rendered":"F\u00f6r att f\u00e5 bukt med matsvinnet beh\u00f6vs vision\u00e4ra politiska l\u00f6sningar"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n
\n

Att s\u00e4lja eller dela ut \u00f6verbliven mat kan minska m\u00e4ngden mat som sl\u00e4ngs \u2013 men det l\u00f6ser inte de strukturella orsakerna till matsvinnet. Det \u00e4r utg\u00e5ngspunkten i \u00c4tbarts debattartikel i Sydsvenskan, mot bakgrund av EU:s nya bindande m\u00e5l till 2030, som publicerades den 5 januari.<\/p>\n\n\n\n

EU har nyligen beslutat om bindande m\u00e5l f\u00f6r hur mycket matsvinn medlemsl\u00e4nderna f\u00e5r ha. M\u00e5len ska vara uppfyllda senast den 31 december 2030, annars riskerar l\u00e4nderna att f\u00e5 betala b\u00f6ter.<\/p>\n\n\n\n

Medlemsl\u00e4nderna m\u00e5ste minska matsvinnet med 10 procent inom livsmedelsindustrin. Dessutom ska matsvinnet i butiker, restauranger, stork\u00f6k och hush\u00e5ll minska med 30 procent per person.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller<\/strong> offentliga k\u00f6k \u2013 som skolor, \u00e4ldreomsorg och f\u00f6rskolor \u2013 st\u00e5r de visserligen bara f\u00f6r en liten del av Sveriges totala matsvinn. Men enligt Naturv\u00e5rdsverkets senaste m\u00e4tning, som g\u00e4ller f\u00f6r 2023, sl\u00e4ngde offentliga k\u00f6k d\u00e5 38 000 ton mat. Det motsvarar hundra miljoner m\u00e5ltider.<\/p>\n\n\n\n

En l\u00f6sning skulle kunna vara att sluta erbjuda offentligt finansierade m\u00e5ltider. Varf\u00f6r ska Sverige som n\u00e4stan enda land erbjuda gratis skollunch? Liknande f\u00f6rslag har lagts fram av Sverigedemokraterna och Moderaterna i Staffanstorp, vilket har lett till att skolmaten f\u00f6r gymnasieelever i kommunen sedan 2020 \u00e4r belagd med en avgift.<\/p>\n\n\n\n

Men att slopa skolmat i hopp om att minska matsvinnet \u00e4r en bakv\u00e4nd tanke som bortser fr\u00e5n syftet med gratis och j\u00e4mlik skolmat.<\/p>\n\n\n\n

Ett s\u00e4tt att minska<\/strong> svinnet \u00e4r d\u00e4remot att inf\u00f6ra \u201cKlimatl\u00e5dan\u201d, som Lunds kommun ska g\u00f6ra. Klimatl\u00e5dan inneb\u00e4r att personal, och ibland \u00e4ven elever, kan ta med sig mat hem i en egen matl\u00e5da efter att maten har serverats. De betalar bara f\u00f6r vad maten kostar att laga.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rslaget, som kom fr\u00e5n Milj\u00f6partiet, hyllades av alla i Lunds kommunfullm\u00e4ktige utom Liberalerna och Sverigedemokraterna. Liberalerna ans\u00e5g att de som ska f\u00e5 ta del av den mat som blir \u00f6ver b\u00f6r vara beh\u00f6vande barn.<\/p>\n\n\n\n

Att kombinera insatser f\u00f6r att minska matsvinn med v\u00e4lg\u00f6renhet \u00e4r vanligt och kan verka som en rimlig l\u00f6sning p\u00e5 \u00f6kande fattigdom, men precis som bland andra Elinn Leo Sandberg, doktorand vid Socialh\u00f6gskolan i Lund, visar beh\u00f6vs en f\u00f6rdjupad diskussion om hur matst\u00f6d p\u00e5verkar m\u00e4nniskor och samh\u00e4llet p\u00e5 l\u00e5ng sikt.<\/p>\n\n\n\n

Klimatl\u00e5dan \u00e4r popul\u00e4r<\/strong>. Minst 116 av landets 290 kommuner har inf\u00f6rt en s\u00e5dan l\u00f6sning. Men en del kommuner kan inte g\u00f6ra det. P\u00e5 mindre orter uppst\u00e5r fr\u00e5gor om konkurrens med bygdens restauranger. I vissa fall tolkar kommunerna reglerna om f\u00f6rm\u00e5nsbeskattning strikt, vilket g\u00f6r att den som k\u00f6per en billig \u201dsvinnl\u00e5da\u201d m\u00e5ste betala extra skatt.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6reningen \u00c4tbarts kartl\u00e4ggning <\/a>visar att minst 105 kommuner saknar \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att ta hand om matsvinn fr\u00e5n offentliga k\u00f6k. \u00c5 andra sidan arbetar \u00e5tminstone 123 kommuner med att minska svinnet.<\/p>\n\n\n\n

I n\u00e5gra kommuner samarbetar de offentliga k\u00f6ken med organisationer som tar emot \u00f6verbliven mat och delar ut den som matl\u00e5dor. Det kan till exempel vara en fritidsg\u00e5rd eller kyrkan. Tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet g\u00e5r i linje med Lundaliberalernas f\u00f6rslag.<\/p>\n\n\n\n

Matsvinn fr\u00e5n offentliga k\u00f6k kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas p\u00e5 andra s\u00e4tt, till exempel genom att frystorka \u00f6verbliven mat och spara den i lokala beredskapslager.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om alla dessa insatser kan vara effektiva, \u00e4r det viktigt att komma ih\u00e5g: att s\u00e4lja eller dela ut \u00f6verbliven mat behandlar bara symptomen \u2013 inte de bakomliggande orsakerna till matsvinnet.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r egentligen <\/strong>inte s\u00e4rskilt \u00f6verraskande att politiker h\u00e5ller med varandra n\u00e4r alternativen framst\u00e4lls som att maten antingen kommer \u2013 eller inte kommer \u2013 att sl\u00e4ngas i en soptunna. I st\u00e4llet b\u00f6r den politiska diskussionen handla om hur ett l\u00e5ngsiktigt f\u00f6r\u00e4ndringsarbete kan p\u00e5b\u00f6rjas.<\/p>\n\n\n\n

Forskare p\u00e5 SLU och Stockholm Environment Institute publicerade nyligen en studie, Understanding food waste generation in school canteens, d\u00e4r de unders\u00f6kt matsvinn i skolmatsalar. Resultaten visar att vilken typ av k\u00f6k det handlar om p\u00e5verkar m\u00e4ngden svinn. Mottagningsk\u00f6k, det vill s\u00e4ga k\u00f6k d\u00e4r personalen inte tillagar maten utan endast slutbereder den, f\u00e5r i regel mer svinn. F\u00f6r att minska b\u00e5de resurssl\u00f6seri och on\u00f6diga kostnader f\u00f6r skattebetalarna beh\u00f6ver uppl\u00e4gget f\u00f6r hur maten hanteras och serveras f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver insatser f\u00f6r att p\u00e5 l\u00e5ng sikt f\u00e5 ner andelen mat i skolan som sl\u00e4ngs beh\u00f6vs en plan f\u00f6r hur \u00f6verbliven mat ska tas om hand n\u00e4r den uppst\u00e5r. Det kan ske p\u00e5 olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 lokala f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Det r\u00e5der ingen tvekan om att de kommunala m\u00e5ltidsorganisationerna vill g\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringar, men m\u00e5nga har sv\u00e5rt att genomf\u00f6ra arbetet p\u00e5 grund av kr\u00e5ngliga regler, tidsbrist och begr\u00e4nsade resurser.<\/p>\n\n\n\n

Ofta \u00e4r det eldsj\u00e4lar<\/strong> som tar initiativ till och genomf\u00f6r insatser f\u00f6r att minska matsvinnet. Att f\u00f6rlita sig p\u00e5 dem \u00e4r varken h\u00e5llbart eller r\u00e4ttvist.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Sverige snart m\u00e5ste visa f\u00f6r EU hur v\u00e4l landet n\u00e5r m\u00e5len f\u00f6r minskat matsvinn till \u00e5r 2030, \u00e4r det viktigt att staten ger kommunerna b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att genomf\u00f6ra lokala insatser.<\/p>\n\n\n\n

Maten b\u00f6r lagas direkt i skolans k\u00f6k, s\u00e5 att det blir l\u00e4ttare att ta hand om \u00f6verbliven mat till n\u00e4sta dag. N\u00e4r maten lagas p\u00e5 plats f\u00e5r barnen en n\u00e4rmare kontakt med b\u00e5de maten och dem som lagar den, n\u00e5got som kan g\u00f6ra dem mer nyfikna p\u00e5 matlagning och p\u00e5 var r\u00e5varorna kommer ifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

Varje kommun beh\u00f6ver ta reda p\u00e5 hur \u00f6verbliven mat b\u00e4st kan tas om hand utifr\u00e5n sina lokala f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Men \u00e4ven om s\u00e5dana insatser \u00e4r bra, r\u00e4cker de inte. F\u00f6r att f\u00e5 bukt med matsvinnet beh\u00f6vs l\u00e5ngsiktiga och vision\u00e4ra politiska l\u00f6sningar.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Debattartikeln \u00e4r skriven av Li Kristjansdottir<\/strong>, verksamhetschef, och Julia Berglund<\/strong>, projektledare.<\/p>\n\n\n\n

Du kan \u00e4ven l\u00e4sa debattartikeln ”F\u00f6r att f\u00e5 bukt med matsvinnet beh\u00f6vs vision\u00e4ra politiska l\u00f6sningar<\/em>” i Sydsvenskan<\/a>. <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att s\u00e4lja eller dela ut \u00f6verbliven mat kan minska m\u00e4ngden mat som sl\u00e4ngs \u2013 men det l\u00f6ser inte de strukturella […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":4586,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_uag_custom_page_level_css":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"set","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[13],"class_list":["post-4508","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-atbart","tag-aktuellt"],"aioseo_notices":[],"uagb_featured_image_src":{"full":["https:\/\/atbart.org\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Matsvinn.png",1200,629,false],"thumbnail":["https:\/\/atbart.org\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Matsvinn-150x150.png",150,150,true],"medium":["https:\/\/atbart.org\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Matsvinn-300x157.png",300,157,true],"medium_large":["https:\/\/atbart.org\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Matsvinn-768x403.png",768,403,true],"large":["https:\/\/atbart.org\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Matsvinn-1024x537.png",1024,537,true],"1536x1536":["https:\/\/atbart.org\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Matsvinn.png",1200,629,false],"2048x2048":["https:\/\/atbart.org\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Matsvinn.png",1200,629,false],"trp-custom-language-flag":["https:\/\/atbart.org\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Matsvinn-18x9.png",18,9,true]},"uagb_author_info":{"display_name":"Zuni Vargas Catalan","author_link":"https:\/\/atbart.org\/en\/author\/zuni_atbart\/"},"uagb_comment_info":1,"uagb_excerpt":"Att s\u00e4lja eller dela ut \u00f6verbliven mat kan minska m\u00e4ngden mat som sl\u00e4ngs \u2013 men det l\u00f6ser inte de strukturella […]","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4508","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4508"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4508\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4593,"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4508\/revisions\/4593"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4586"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4508"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4508"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/atbart.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4508"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}